Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/374

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
KLÄ
KNÄ 363

Kläboe, et Pastorat och Tingslag uti södra Trondhiems Amt i Norge, består af 2 Soknar: Kläboe, Moderförsamling, och Tiller, Annex. Inbyggarnes förnämsta näringsmedel är timmerhygge. År 1801 war Folkmängden 984.

Kläckeberga, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Norra Möre Härad, är Annex til Döderby Pastorat, samt innehåller 33.4 Mantal. Marken är jämn, blott med små kullar här och där strödde. Endast några få hemman hawa nödig skog til wedbrand och gärdsle, de öfrige måste skaffa sig denna nödwändighetswara från andra Soknar. Utsädet är 530 à 540 tunnor. Boskapsskötseln är icke betydlig. År 1810 war Folkmängden 776. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kläckeberga och Kärrstorp.

Kläckeberga, en Frälsegård i förenämnde Sokn, består af 4.25 Mantal, är wälbygd, så wäl til mangård som ladugård, med en wacker trägård.

Klädholmen, en Holme uti Bohusländska skärgården. På densamma befinnes et Kapell, hörande til Stenkyrka Sokn på ön Tjörn. År 1805 war Folkmängden i denna Kapells-församling 766.

Kläfsten, en hög Bärgskulle uti Qvillinge Sokn i Östergötland. Härifrån njuter man en widsträckt och wacker utsikt öwer Bråwiken, sjön Glan, Wikbolandet, Memmings Härad, Finspångs Härad, samt Norrköpings Stad.

Klöwan, en Sätesgård uti Sundals Härad i Dalsland.

Klöwedal, en Sokn i Bohusland och Tjörns Härad, är Annex til Stenkyrka Pastorat, samt innehåller 14 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. År

1805 war Folkmängden 1199. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Fisket af ostron, hummer, witling, koljor och långor är ganska ansenligt, och dessa waror afsättas i Göteborg.

Knapegården, en Sätesgård uti Wånga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 100 stackar, brist på skog, utom litet löfskog.

Knardal, en ansenlig och wälbygd Gård uti Heröe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Knifsta, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Erlinghundra Härad, är Annex til Alsike Pastorat, håller i widd 0.36 qvadr. mil, och innefattar 40.9 Mantal. Marken är mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 550 tunnor. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ledinge och Oleda.

Knifsta, en Sätesgård i Upland.

Knislinge, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Hjärsås Pastorat, samt innehåller 23.7 Mantal. Marken är til större delen jämn. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är å de fläste ställen brist, och knap tilgång på brännewed. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 657. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Biwaröd.

Knista, et Consistorielt Pastorat i Nerike och Edsbergs Härad, består af 3 Soknar. Knista, Moderförsamling, och Hidinge, Annex, samt innehåller 86.5 Mantal. Utsädet är 920 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2269. Utaf förenämnde 86.5 Mantal höra 55.2 til