Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/418

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
LAP
LAP 407

Europa, wid norra Oceanen. Det består af 3 huwuddelar, hwaraf hwardera hörer til de 3 Rikena Swerige, Norge och Ryssland. Dessa hålla tilsamman i widd circa 2800 qv. mil. Lapparne kalla sit eget fok, på deras språk, Same, en Lappman Samelats, och Landet som de bebo Same-Ädnam, det är på Swenska Sameland. Namnet Lapp är dem obekant; det förmenes härröra af et gammalt Götiskt stamord Lopp eller Loff, som betyder trolleri; och således beteknar namnet Lappland truldomslandet, hwarför ock Lapparne anse det som et öknamn. Folkmängden stiger högst til 20000. Man lemnar de delar af Lappland, som höra til Norge och Ryssland, samt betraktar här endast den Swenska andelen, som ligger i söder och sydwäst om de bägge andre. Norrska Lappland är afhandladt under namn af Finmarken.

LAPPLAND, (Swenska) är beläget mellan 64 och 69 graders Polhöjd; samt 32 och 41 graders Longitud. Det håller i längd 56 mil, i medelbredd 20, och i areal widd 1020 qv. mil. Lappland förer titel af Grefskap. Dess wapen är en naken Wildman, som har på huwudet en Krans, och är omgjordad med et Bälte af löf, bärande på axeln en Klubba, i rödt Fält. Skölden är betäckt med en Grewelig krona. I anseende til Lapplands mycket nordliga läge, är Climatet ganska kallt, så at Thermometern ofta faller til den lägsta graden af kyla under fryspunkten; däremot är sommaren ofta så warm, at Thermometern då stiger öwer 30 grader af wärma öwer fryspunkten. — Hwad naturliga beskaffenheten beträffar, så skiljes landet från Norge genom den höga Fjäldryggen Kölen, samt från Wästerbotn genom en stor

skog, hwilken fordom warit öde, men numera är af Nybyggare til en stor del upodlad och bebodd. Uti förenännde bergås befinnas de flästa och största fjäldbärgen, men många sådana förekomma ock lägre ned i landet. — Ehuru skiljaktige Lappmarkerne äro sins imellan, komma de dock däruti öwerens at de småningom och långsamt upstiga mot fjäldryggen, så at landhöjningen på Swenska sidan blir ej särdeles märkbar, men så mycket mer på den Norrska. Däruti är ock deras naturliga beskaffenhet enahanda, at de fördela sig i 2 trakter: den Fjäldländiga och den Skogländiga marken. Denna sednare är wäl också upfyld af stora bärgsträckningar och högder, dock så at därimellan finnas stora och widsträckta slättmarker. För öfrigt förekomma allestädes bärg och dalar, hedar, kärr, mossar och träsk, samt sjöar och strömar. Jordmånen uti Lappland består, såsom annorstädes, dels af sand och sandjord, dels af mylla och lerjord, til den myckenhet at en lång framtid erfordras til landets fullkomliga upodling. — När man undantager fjäldryggarne och de snöbetäckta fjäldbärgen, så finnes i synnerhet i dälderne samt wid älfsbräddarne och sjöstränderne, en ymnighet af fullwäxt skog, bestående af gran, tall, björk, al, asp, rönn, sälg, pil och andra slags trän. Uti sjelwa fjäldtrakten består skogen af samma slags trän, men de hinna icke därstädes til någon synnerlig högd eller tjocklek. Uti Lappland triwas och wäxa jämwäl hwarjehanda slags bär, såsom hallon, njupon, smultron, lingon, hjortron, winbär, både röda och swarta, blåbär, odon, åkerbär, samt andra slag. Af sädesarter triwas och wäxa här råg, korn och hafra, men ärter