|
LAP | ||
|
komma sällan och wete nästan aldrig til mognad. Mindre ömtåliga kökswäxter såsom rowor, kålrötter, potäter samt andra slag triwas här äwen wäl; men fruktträn komma här icke fort. — Uti många trakter i Lappland mognar wårsäden inom 8 à 9 äwen inom 7 à 8 weckor; åtminstone i medelår då wäderleken så fogar sig, får man inom Julii månads slut skära den säd, som bliwit sådd omkring midten af Maji. Uti fjäldtrakten warar wintern nästan intil sommar solståndet, då snön på 8 dygn bortsmälter; efter 8 dygn är marken grön; 8 dygn därefter alt upwuxet, til sin höjd; efter 8 dygn alt i blomma; 8 dygn därefter alla frön mogna; efter 8 dygn åter winter; så at wår, sommar och höst utgör allenast wid pass 6 weckors tid. — Skogarne hysa mycken wildbråd, rofdjur och andra slag, såsom björn, järf, warg, Lo, Älg, räf, mård, sobel, hermelin, lemmel, hare, ikorre, utom andra slag. Af boskap hållas häst, nöt, ren, får, getter och swin. Af skogsfoglar äro til finnande tjäder, orre, ripa, hjärpe, falk, gök, lappskata, samt flere andre slag. På wadare och sjöfogel är icke brist, såsom strandpipare, swan, wildgås, lom, and, knipa, skraka, med flere andre. Til fiskeslag som här fångas höra lax, röding, forell, gädda, abborre, lake, braxen, harr, börting, sarf, mört, stäm, gers, utom andra slag. Af skattbara mineralier finnes silwer, bly, koppar, järn, qvicksilwer, kalk, marmor, alunskifer, granat, bärgkristal, ametist, topasfluss, magnet, blyerts, swawelkies, amiant, utom andra slag. Strömar och sjöar äro talrike. De största strömar äro Ångerman-älwen, Ume-älf, med sin gren, Windel-älwen, Själdut eller Skelefte älf, Lule älf, Kalis älf, med |
sin gren, Kaitom älf, Torne älf, med sina grenar: Laimio älf och Muonio älf, hwilken sidsta utgör gränsen med Ryssland, som alla här hawa sina ursprung. De största Sjöar äro Storawan, Udjaur, Hornawan, Påskejaur, Saggatjaur, Lulejaur och Tornejaur. — Lappland är et föga bebodt och ringa befolkadt land. År 1810 steg Folkmängden til 10225 Befolkningen är således endast 10 människjor på qvadr. milen, det gör 2314 tunnland på personen. Landet har icke hälften så många inbyggare som Öland, hwilken Ö är endast en 73:djedel så stor som Lappland. — Inbyggarne bestå af 2 Folkslag, Lappar och Swenskar. De förre nära sig af Renars skötsel och fiske, samt bo uti kojor; de sednare äro Nybyggare, hwilka uptagit åker, upröjt ängsmark, bygga hus och bo på wisst ställe, samt nära sig af åkerbruk, boskapsskötsel, fiske, skytteri, samt andra medel, wanlige på landsbygden, jämwäl Bärgsbruk uti norra delen af landet. De sednare äro nuförtiden wida talrikare än de förre. År 1805 underhöllos af dessa Nybyggare eller Bönder 1060 hästar, 560 oxar, 6200 kor, 1800 ungnöt, samt 11500 får och getter. Åkerjorden som til bruk war uptagen steg samma tid til wid pass 1200 tunnland. — Samerne eller Lapparne hawa et eget språk, som är en mundart af Finskan och således kunna Lapparne och Finnarne med skäl anses för grenar af samma Folkslag, ehuru Lappska mundarten mer afbryter från Finskan än Tyskan från Swenskan. Lappska språket är et äwenså nätt, rikt och behagligt som något språk kan wara, samt går mycket lätt och otwunget. Swenskan är både gröfre och hårdare, ägande hwarken en sådan ordning i dess böjelser och |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/419
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
