Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/437

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
426 LIN
LIN

afsänkt. Här äro åtskilliga gruwor; bland hwilka märkes Strip-Gruwe-Fältet, hwars storgruwa är i dagen 100 famnar lång och 20 bred, samt har en watnkonst om 218 famnar. De i denna Sokn warande Järngruwor hålla mästadelen rödbräckt malm.

Linde, en Sokn på Gottland uti södra Fögderiet, är Annex til Fardhems Pastorat, samt innehåller 8.7 Mantal. Marken är något bärgaktig, med genomflytande åar, samt mossar, och därimellan upbrukade slätter, hwarest jordmånen mäst består af lera. Skogarne ligga til större delen inom Löjestads Sokn så kallade Hed, äro ymnige både til byggnad och sågtimmer. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 249. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Lindefors, et Järnwärk uti Swenarum Sokn i Småland, äger 575 skeppund Stångjärnssmide, samt hjelpelig skog.[Dj 1]

Lindefors, et Järnwärk uti Wissefjärda Sokn i Småland, äger 200 Skeppund stångjärnssmide.

Linderås, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och norra Wedbo Härad, består af 75.5 Mantal. Marken är dels bärgaktig och stenig, dels jämn. Jordmånen består af lerblandad sand och ren mulljord. Skog finnes ymnigt uti en tredjedel af Soknen norrut, men de återstående twåtredjedelarne i söder måste lida brist därå. Utsädet af alla slags sädesarter stiger til 770 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1638. Kyrkan är belägen under 57 gr. 58 min. Polhöjd; 4 mil från Jönköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Göberg, Oberga, Nobynäs, Botarp, Sjötorp, och Elstorn.

Lindesnäs, et Näs, hwilket är den yttersta landtudden af

Norge emot söder, är beläget under 57 gr. 50 min Polhöjd. Detta Näs, som är en half mil bredt och sträcker sig 1 mil sydwäst ut i hawet, är et högt och klippigt land, hwarpå ingen skog finnes; ty det salta hawets fuktiga ångor storma här inpå och ödelägga alla sådana mot hawet utstående kanter af Norge; dock ligga 2 bondegårdar häruppå. Inbyggarne och strandsittarne som här bo äro de ypperligaste Lotsar i Norge. Detta Näs hänger tilsamman med fasta landet medelst et smalt ed kalladt Spangereid. Ytterst på udden är til de sjöfarandes efterrättelse upbygd en fyrbåk.

Lindewad, en Frälse-Sätesgård uti Allhelgona Sokn i Östergötland, består af 3.5 Mantal, äger 70 tunnors utsäde, ymnigt höbol, godt mulbete, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, dock blott en wåning hög, med en trägård.

Lindfors, et Järnwärk uti Nyed Sokn i Wärmeland, äger 4 Stångjärns-härdar med 800 skeppund smide, 1 manufactursmide, och 1 tegelbruk, samt har hjelpelig tilgång af skog. Den därmed förbundna Gård har 50 tunnors utsäde uti icke särdeles bördig jordmån, warande mästadelen sandaktig. Åbyggnaden af trä är gammal. Därwid befinnes en trägård. Höstutsädet är wid pass en tiondedel af wårutsädet.

Lindhof, en Kongs-Ladugård uti Lindbergs Sokn i Halland, består af 6 Mantal; äger circa 200 tunnors utsäde i den bästa jordmån, jämte höbol til 3 à 400 lass à 50 lispund lasset. På skog är brist. Ingen trägård finnes. Ladugårdens åbyggnad är förswarlig, men mangårdens usel, af trä. Denna Kongsgård innehawes under perpetuelt arrende af Stjernsparriska och Mohrmanska slägten, emot

Djurbergs tillägg:
  1. Wärket består af 1 masugn, 1 stångjärnshammare med 2 härdar, 2 spikhamrar, 1 plåthammare och 1 räckhammare, med god watntilgång. Järnets godhet gör at tilwärkningen försäljes på stället. Under wärket lyder Landtegendomen Hok, i samma Sokn belägen. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1068]