|
LUD | ||
håller i widd 0.21 qvadr. mil, samt innefattar 20 Mantal. Utom Lowön höra til Pastoratet några smärre kringliggande öar. År 1810 war Folkmängden 693. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Stockholm. På denna Ö är Kungl. Lustslottet Drottningholm beläget. Louven, eller Storelven, en ansenlig Ström i Norge, har sit ursprung wid Fjäldryggen på gränsen til Bergens Stift, rinner genom Numedalen, Staden Kongsberg, Grefskapen Jarlsberg och Laurvig, samt faller wid Staden Laurvig uti hawet, efter et lopp af 22 mil. I denna älf är godt laxfiske. Loå, et Järnwärk uti Ramsbergs Sokn i Wästmanland, äger 475 skeppund stångjärnssmide. Luddingsbo, en Gård uti Wästra Husby Sokn i Östergötland, äger 22 tunnors utsäde i swag jordmån, litet höbol, hjelpelig skog, prydlig och wäl inrättad mangårdsbyggning af trä. Ludgo, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, består af 2 Soknar: Ludgo, Moderförsamling, och Spelwik, Annex, håller i widd 0.9 qvadr. mil, samt innefattar 49 Mantal. Utsädet är 350 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1270. — Ludgo Sokn håller i widd 0.78 qvadr. mil, samt innefattar 34.6 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig. Rådande jordarten är sand. På skog är brist, undantagande wid några hemman, där hjelpelig skog finnes. Utsädet är 230 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1014. Kyrkan är belägen under 58 grad. 56 min. Polhöjd; 0.9 mil hån Nyköping. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Trollesund och Malma. Ludgunäs, en Sätesgård i Södermanland. |
Ludwika, et Järnwärk i Dalarne, finnes beskriwit wid Artikeln Lodwika. Ludwiksberg, en Gård uti Muskö Sokn i Södermanland, äger 26 tunnors utsäde, godt höbol til 400 lass, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af sten, med en wacker trägård. Til Gården höra 1 wattuqwarn med 2 par stenar, 1 wäderqwarn och 1 tegelbruk. Ludwiksberg, en Gård uti Fulltofta Sokn i Skåne, äger 30 tunnors utsäde, behöfligt höbol, någon ekskog, mangårdsbyggning af korswirke. Luggude, et Härad i Skåne och Malmö Län, innehåller 1 Stad: Hälsingborg, samt 25 Soknar: Hälsingborg, Råhus, Wälluf, Wälinge, Kattarp, Farhult, Jonstorp, Brunnby, Wäsby, Wiken, Kropp, Mörarp, Allerum, Fleninge, Bårslöf, Fjäresta, Frillesta, Ekeby, Häslunda, Katslösa, Ottarp, Halmstad, Sireköping, Kågeröd, Bjuf, samt delar af Wramb, Ströwelstorp och Broby. Lugnås, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, är Annex til Björsäters Pastorat, samt innehåller jämte Bresäter Sokn 29.8 Mantal. Marken är jämn utom i den delen af Soknen som ligger på och wid et bärg kalladt Lugnås bärget, därest den är stenbunden. Jordmånen är mästadelen sand och sandmylla. Med skog är Soknen tämeligen wäl försedd, ty inom dess område ligger Kronoparken Kinneskogen. Utsädet på hwarje Mantal är circa 5 tunnor winter- och 15 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 631. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Swaneberg, Sjöberg, Fjäll. Lugnö, en Gård uti Aspö Sokn i Södermanland, äger 35 |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/451
Utseende
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer