Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/453

442

LUL

LUM

jämte Stadens Fiskerskap. Därstädes äro åtskilliga Fiskelägen; wid 2 af desse äro Kapell upbygde, hwarest Gudstjenst hålles för dem som idka fiskeri. Utsädet, som mästadelen består i korn, och per medium giwer i skörd fjärde kornet kan räknas til 2150 tunnor. Skogen upåt landet är ännu tilräckelig, både til timmer och bränsle, men neder på landet börjar därpå at bliwa brist, hwilket härrörer dels af misshushållning med skogen i allmänhet, dels af et öwerdriwit skeppsbyggeri, som förmycket medtagit den bästa och gröfsta skogen. På några ställen i Soknen äro Skeppswarf anlagde, hwareft större och smärre fartyg byggas. Utom et finbladigt sågwärk finnas några grofbladiga sågwärk. Tjära brännes til den mängd at årligen omkring 5000 tunnor kunna afyttras. Boskapsskötseln är i wissa byar förmånlig, men i allmänhet är mulbetet swagt. Jordbruket och ängskötseln äro wäl i tiltagande, men de hawa icke ännu på långt när hunnit så wida, som de borde; emedan Almogen hittils förmycket sysselsatt sig med binäringar. År 1810 war Folkmängden 7062. Kyrkan är belägen en mil från Staden, uti en ort kallad Gammelstaden, som bibehåller minnet af den förriga Luleå Stad, som här warit anlagd. Kyrkoherde-Bostället består af 1.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, mästadels korn och endast litet råg, tilräckelig äng, men lider brist på skog til timmer och bränsle. De märkeligaste orter i Soknen äro Selet, och Swartlå, bägge Järnwärk, samt Hedensfors et sågwärk.

Lule-Älf, en Ström uti Norrland, är en af de största i Riket; har sit ursprung wid Norrska fjäldryggen, under 67 gr. 55 min. Polhöjd, samt flyter

genom Lappland och Wästerbotns norra del eller Norrbotn uti Botniska hawet, efter et lopp af 36 mil. Dess område är 210 qvadrat mil. Uti Lappland utwidgar älwen sig til en sjö, kallad Lulejaur, på swenska stora Lulewatnet, hwilken är 7 mil lång, 0.8 mil bred, samt håller i widd 3.5 qvadrat mil. Dess största gren kallad Lilla Lule-Älf, faller i henne på högra sidan och är 20 mil lång. Denna har jämwäl sit ursprung wid fjäldryggen och rinner genom åtskilliga stora sjöar, af hwilka Saggatjaur är den största, hållande i widd 2 qvadr. mil.

Lummelund, en Sokn på Gottland, uti norra Fögderiet, är Annex til Martebo Pastorat, samt innehåller 11.2 Mantal. Marken är jämn. Härskande jordarten är sand blandad med ör eller mylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är wete 8 tunnor, råg 85, korn 88, hafra 2 tunnor. År 1810 war Folkmängden 226. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Öwersteqwarn.

Lund, en Sätesgård i Upland.

Lund, (Stora), en Gård uti Wäster-Tollstad Sokn i Östergötland, är Ryttmästare-Boställe wid för detta Östgöta Cavalleri Regimente, består af 2 Mantal, äger 80 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden af trä, är förswarlig, med en wacker trägård.

Lund, (Stora), en Sätesgård uti Ledsjö Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, i sambruk med Lilla Lund, 1 Mantal, äger ej mer än 34 tunnors utsäde, hwartil orsaken är at under Gården lyda omkring 14 dagswärkstorp, hwilka innehawa en ganska betydelig del af Gårdens jord. Ängen är hjelpeligt god,