Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/454

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
LUN
LUN 443

och tilräckeligt skog finnes af björk och gran. Åbyggnaden af trä är mindre ansenlig, men omgiwes af en stor trägård.

Lund, en Mineralkälla uti Skälwum Sokn, 1 mil från Skara, är en af de bästa Hälsobrunnar i Wästergötland. Belägenheten är wacker. Wanligen pläga 150 personer årligen besöka Surbrunnen.

Lund, en Stad i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är belägen under 55 gr. 42.5 min. Polhöjd. och 30 grad. 50 min. Longitud, 0.8 mil från Öresund, 1.5 från Malmö och 60 från Stockholm. Staden är til skapnaden owal, håller i längd 780 famnar, i största bredd 530 och i widd 170 tunnland. Gator och gränder äro irregulära och krångliga; de äro 40 til antalet; den längsta af dem är 416 famnar lång. Torgen äro 3 samteligen irregulära. — Staden är Säte för en Biskop, et Uniwersitet hwarwid 21 Professorer äro Lärare och en Cathedral-Skola. Han är i allmänhet tämeligen wälbygd, så wäl med publika som privata hus, samt har 3 kyrkor. Af byggnader märkas Domkyrkan, hwilken är kostbar, samt en af de största i Riket. Hon är upförd af huggen sten, samt försedd med 2 torn med Urwärk uti. Hon är prydd med en präktig Altartafla och Predikstol af alabaster och swart marmor, samt försedd med et stort Orgelwärk; Hospitals-kyrkan; den så kallade Kloster-kyrkan, hwilken är kyrka för en härtil hörande Landsförsamling, Biskopshuset, Academiehuset, som är en grundmurad stor och wacker byggning 3 wåningar hög, hwarest befinnes et ansenligt Bibliotek, en kostbar Naturaliesamling, et Konst-cabinet, et Observatorium, en Anatomiesal, därtil hörer jämwäl Stall- och Beridarehus och et Boktryckeri.

Botaniska trägården är wäl anlagd och indelt samt har et wackert orangeri. Et Apotek finnes ock i Staden. År 1810 war Folkmängden 3100, hwaraf 1422 woro mankön och 1678 qvinkön. Borgerskapet har sin mästa näring af den härvarande Lärostaten och studerande ungdomen; för öfrigt af någon handel, handtwärk och något jordbruk. År 1805 war Folkmängden 3224. Samma år wistades i Staden 41 Präster och Lärare, 32 civile Ämbets- och Tjänstemän, 8 Handelsmän, samt 128 Mästare uti 40 särskildta handtwärk. Plantagerne bestå uti tobak, kummin, rapsat, stråkardor och mulbärsträn. Bland plantagerne utmärker sig förnämligast Academiska Plantagen eller den så kallade Paradis Lyckan, hwarest förekomma wackra planteringar af åtskilliga färgegräs, medicinal och andra hushålls-wäxter, samt af mulbärsträn, til ansenlig mängd. Åker- äng- och betesmark äger Staden til ansenlig widd, och af tämelig godhet. Den öpna jorden utgör 933 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 200 hästar, 60 oxar, 460 kor, 25 ungnöt och 80 får. Marknad hålles här d. 10 Junii och 12 September; enligt Almanackan, men d. 9 Junii och 16 September enligt Tunelds Geografie. Stadens numer bland Rikets Städer är 34.

LUNDS STIFT. Detta innefattar de bägge Landskapen Skåne och Bleking, samt håller i widd 119, eller i rundt tal 120 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 343530. Det är fördeladt uti 24 Prosterien eller Contract hwilka äro följande: Oxie, Skjuts, Torna, Wemmenhögs, Ljunits och Herrestads, Frosta, Färs, Onsjö, Harjagers, Rönnebergs, Luggude, Albo och Järestads, Ingelstads, Södra Åsbo, Norra Åsbo, Bjära, Wästra Göinge, Östra