Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/459

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
448 LYD
LYK

Mangården består af en stor och prydlig huwudbyggning, med 2 ansenliga flygelbyggningar af trä, samteligen nybygde. Härwid befinnes en ansenlig trägård, med en myckenhet unga tilwäxande fruktträn.

Lyddeköping, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, är Annex tll Borreby Pastorat, samt innehåller 14.7 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består til större delen af sand, jämte en del sandmylla. Här finnes en plantering af skog om 30 tunnlands widd. Utsädet är 840 tunnor. År 1805 war Folkmängden 500. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan. På Lyddeköpinge bys utmark, som dessutom redan har omkring 60 tunnors utsäde, är i sednare tider anlagd en awelsgård kallad Lyddeborg.

Lydinge, en Sätesgård, med Ormeri Frälsegård uti sambruk, belägen uti Stafby Sokn i Upland, äger 60 tunnors utsäde, höbol til circa 400 sommarlass, ymnig skogstilgång, föga ansenlig mangårdsbyggning af trä, med en tämeligen stor trägärd och en lustpark i Engelsk stil.

Lye, en Sokn på Gottland i södra Fögderiet, är Annex til Alskogs Pastorat, samt innehåller 10 Mantal. Marken är jämn, rådande jordmånen är sand. Skog finnes hjelpeligt til eget behof. Utsädet är: råg och korn 200 tunnor, potäter 70 à 80 tunnor. År 1810 war Folkmängden 264. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Lye, et Pastorat uti Districtet Dalerne uti Stavangers Amt i Norge, består af 2 Soknar: Lye, Moderförsamling, och Giäsdal, Annex. År 1801 war Folkmängden 1807.

Lyhundra, et Härad i Upland och Stockholms Län, innefattar 6 Soknar: Husby,

Lohärad, Malsta, Estuna, Söderby och Carlskyrka.

Lyksele, et Consistorielt Pastorat i Wästerbotns Län och Lappland, består af 2 Soknar: Lyksele, Moderförsamlig, och Sorsele, Annex. Det håller i längd 26 mil, i bredd 9, och i widd 192 qv. mil, och är det största Pastorat i Riket; det är något drygare än Södermanland och Östergötland sammantagne. Landet utgör til större delen 2 stora ådalar omkring Ume- och Windel-älwerne. Uti sydöstra delen som gränsar til Wästerbotn är marken tämeligen jämn, bestående til en stor del af slättmarker, som utgöras af hedar bewuxne med wit mossa och tallskog, mossar, kärr samt widsträckta upodlingsfält, förnämligast uti ådalarne omkring de stora älwerne, med en myckenhet sjöar, samt åtskilliga här och där strödda bärg. Den nordwästra delen som gränsar til Norrska fjäldryggen är bärgaktigare, til större delen upfyld af fjäldberg, med därimellan liggande strömar, sjöar, träsk, hedar och andra oländiga nägder. Här äro wäl höga fjäld men långsluttande; bland dem utmärker sig Bonnåsfjäldet. En mil i söder härifrån finnes en trakt af kalkberg, hwilka innehålla kalksten tät som marmor. Uti södra delen af landet utgör en ansenlig bärgås kallad Stöttingfjäldet gränsen med Åsele Lappmark. Bland de många sjöar här finnas är stora Umewatnet den ansenligaste. År 1810 war Folkmängden 2166, däraf 1716 befunnos uti Lyksele Moderförsamling och 450 uti Sorsele Annex. Befolkningen är således 10.8 människjor på qv. milen. År 1775 steg densamma til 1156. Den har således på 35 år ökat sig med 1010, det är inemot dubbelt. År 1805 war Folkmängden 2023. Samma år