Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/970

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
WÄS
WÄS 959

Bärg, Strömar och Sjöar finnes anförde wid Artiklarne Wästergötland och Dalsland. — Natursprodukter. Af skattbara mineralier finnes Silwer, Koppar, Bly, dock dessa i ringa mängd, Antimonium, Talk, Skifer och Kalk, men intet Järn. Uti de norra och sydöstra Trakterne af Länet wäxer icke så mycken Säd, som erfordras til Inbyggarnes behof, men uti de jämnare och bördigare Nägderne som ligga wid Wänern och Götaälf, samt wid gränsen til Mariestads Län wäxer så mycken Säd, at den icke allenast förslår til Inwånarnes förnödenhet, utan ock däraf kan aflåtas til de magrare Orterne. Däremot äro de förstnämnde Trakterne försedde med goda Ängar och Betesmarker samt ansenliga skogar. Bland skogarne är Rönneskogen en god Bokskog; dessutom finnas flera wackra Ekeskogar. År 1810 utgjorde öpna Åkerjorden 77,522 tunnland, eller 3.35 qvadr. mil, det är en 36:tedel af Landets areala widd. — I anseende til Folkmängden är Länet det andra i Riket. År 1810 steg densamma til 152,363, däraf 77,471 woro mankön och 78,892 qvinkön. I anseende til befolkningen är Länet det tolfte i Riket. Här wistas 1268 människjor på qvadr. milen. År 1805 steg Folkmängden til 156,337, år 1800 til 152,937, år 1769 til 127,171, år 1754 til 116,207. — Landtmannens förnämsta Näringsfång uti de jämna och bördiga Trakterne är Åkerbruk. Uti de bärgaktiga och skogrika Nägderne, hwilka utgöras af sydöstra Trakten af Wästergötland, samt wästra och norra Delarne af Dalsland winlägger sig Landtmannen mera om Boskapsskötsel, emedan den i anseende til det goda Mulbetet här är mera lönande. Där sysselsätter sig ock Almogen med

skogshygge och Träwarors förfärdigande. Uti en Trakt, som gränsar til Halland och Småland är Jordmånen nog mager, och där närer sig en stor del af Inbyggarne med hwarjehanda Manufakturwarors tilwärkning och försäljande, och til det ändamålet färdas de med sina waror genom större delen af Riket. — År 1810 war Utsädet: tunnor Wete 664, Råg 7670, Korn 11,209, Hafra 44,269, Blandsäd 13,531, ärter 2034, Potäter 9504, tilsamman 88,881. Skörden war tunnor: Wete 3320, Råg 38,350, Korn 56,045, Hafra 221,345, Blandsäd 67,655, Ärter 8136, Potäter 74,032, tilsamman 268,883 tunnor. Samma år underhöllos 22,839 Hästar, 15,665 Oxar, 53,875 Kor, 30,123 Ungnöt, 74,769 Får, 19,252 par Dragare. År 1803 funnos här 10 Järnwärk, hwilkas Smide war 9238 skeppund, däraf 5289 skeppund Stångjärns och 3949 Ämnesjärnssmide. — Länet är skattlagt til 4209 Mantal. Det är indeladt i 6 Fögderien, af hwilka 4 ligga i Wästergötland och 2 utgöra Dalsland. I anseende til Cleriska författningen är det fördeladt mellan 3 Biskopsstift: Göteborgs, Skara och Carlstads. Göteborgs Stifts andel i Höfdingdömet innefattar 2 hela Prosterien, nämligen Marks och Kinds, samt en Del af Göteborgs Domprosteri. Denna Stifts Andel består af 6 Städer och 81 Soknar, af hwilka 22 äro Moderförsamlingar, eller äwen så många Pastorat och 59 Annexer. Folkmängden i alla dessa församlingar steg år 1805 til 58,363. Skara Stifts Andel i Länet innefattar 2 hela Prosterien, Kullings och Ås, ansenliga Delar af 2 Prosterien: Wäne och Redwägs, 2 Soknar af Wilska Prosteri, nämligen Kärråkra och Hällesta, widare 4 Mantal af Åsaka Sokn. Denna Stifts Andel innehåller 5 Städer och 94 hela