Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/979

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
968 WÄS
WÄS

eller fjärdar som stöta til Länet heta Granfjärden, Wästeråsfjärden, Blacken och Galten. Den andel som Länet äger uti alla Mälarens watn håller i widd 2.6 qvadr. mil. Ingen af de öfrige sjöarne når 0.5 qvadr. mil. De största af dem äro Tämnaren, Hallaren och Åmänningen. Genom Kolbäcksån är från Dalarne til Strömsholm wid Mälaren en kostbar Slussinrättning anlagd, hwarigenom järnet kan ifrån Masugnarne och Hammarwärken, som äro belägna nära til benämde å, genom båtar transporteras til åns utlopp i Mälaren, och så widare med jakter afsändas til Stockholm. — Naturliga beskaffenheten af Landet är sådan, at de södra och östra trakterne äro mästadelen jämna, hawa rymliga och bördiga åkerfält, samt ymnig gräswäxt; däremot de nordwästra och norra trakterne äro bärgaktiga och skogrika, samt hawa godt förråd på åtskilliga slags Mineralier. Natursprodukter. Af Mineralier finnes silwer mer än i något annat Höfdingdöme i Riket, något koppar, järn i ymnighet, utom andra slags skattbara Mineralier. Säd wäxer rikeligen och utöwer Landets behof. På hwarjehanda slags skidfrukt, rötter och kökswäxter är ingen brist. Skog finnes tämeligen ymnigt i de norra och nordwästra delarne af Länet, men uti de södra och sydöstra delarne som mästadelen bestå af slätt land, är därå någon brist. Af djur finnes boskap til Landets behof. Emedan Landet är wäl upbrukadt och bebodt, så finnas rofdjur i ringa antal. Fisk fångas ymnigt i Mälaren och de öfrige sjöarne. År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 58,353 tunnland, eller 2.52 qv. mil, det är en tjugufemtedel af Landets areala widd. — I anseende til

Folkmängden är Länet det sextonde i Riket. År 1810 steg densamma til 82,201, däraf 38,106 woro Mankön och 44,095 qwinkön. I anseende til befolkningen intager det tolfte rumet. Densamma är 1305 människjor på qv. milen. Näringsfång är förnämligast åkerbruk, hwartil kommer boskapsskötsel, bärgsbruk och de handteringar som det åtfölja, skogshygge och fiskeri. Betydligaste handelen idkas med säd och järn. År 1810 war utsädet tunnor: wete 1139, råg 17,995, korn 8837, hafra 3831, blandsäd 3465, ärter 933, potäter 3321, tillamman 39,815. Skörden war tunnor: wete 5565, råg 107,970, korn 53,022, hafra 15,324, blandsäd 20,790, ärter 3732, potäter 19,929. Summa 226,429 tunnor. Samma år underhöllos 13,819 hästar, 8348 oxar, 27,368 kor, 14,821 ungnöt, 30,913 får, 11,088 par dragare. År 1803 ägde Länet 17 järngruwor, malmwinsten war 100,516 skeppund, 31 masugnar, 49 järnwärk, 42,339 skeppund stångjärns och 1077 skeppund ämnessmide, tilsamman 43,416 skeppund järnsmide. — Länet är skattlagt til 2852 mantal. Det är indeladt i 7 Fögderien, kallade Norra, Södra, Strömsholms, Kongsörs, Wäsby, Skinskattebergs och Norbergs, Salbergs. I anseende til Cleriska författningen hörer större delen af Länet til Wästerås och mindre delen til Upsala Stift. I Rättegångsmål hörer Länet til Wästmanlands och Kopparbergs Lagsaga, af hwilken 4 Häradshöfdinge-jurisdictioner finnas i Länet, innefattande 11 Härad: Norrbo, Tuhundra, Siende, Yttertjurbo, Simtuna, Torstuna, Öwertjurbo, Wåla, Snäfringe, Åkerbo och Wangsbro Härad, samt 2 Bärgslager: Skinskattebergs och Norbergs. Beträffande Militären, så underhåller Länet större delen af Wästmanlands och min-