Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/986

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
YST
YST 975

utom 3 som äro grundmurade. Kyrkor finnas 2, nämligen Maria eller Stadskyrkan samt Petri eller Hospitalskyrkan, utgörande hwardera et Pastorat. Publike Husen äro 3: Rådhuset, Triwialskolan och Hospitalet, alla 3 grundmurade. — År 1810 war Hushållens antal 509 och Folkmängden 2608, däraf 1208 woro mankön och 1400 qwinkön. År 1805 war densamma 2648, däraf 2053 hörde til Mariæ och 595 til Petri Församling. — Näringsfång äro handel, fabriksrörelse, handtwärk, fiskeri och jordbruk. Inrikes handelen är den wigtigaste. Den betydligaste waran, om afgår til inrikes orter, är säd, och de waror, som från dessa orter ankomma, bestå förnämligast uti timmer, bräder, järn, sill och tran. Utrikes handelen är obetydlig. Torrfisk, salt, hampa, lin och några nödwändiga kryddwaror hitkomma i ringa mängd, emedan de kringboende Landtmännerne finna mera sin räkning wid at förskaffa sig sådana waror från andra städer. Exporten til utrikes orter är obetydlig, emedan inga järnwärk eller ansenliga skogar finnas i nägden häromkring. De förnämsta utförs warorne äro säd, boskap, victualier, potaska och alun. — År 1805 ägde Staden 18 handelsfartyg. Qwarnar finnas 9, däraf 6 driwas med wäder, 1 med watn och 2 med hästar. Hamn har Staden icke, utan för några små fartyg allenast, som kunna ligga wid bryggan, hwilken är utbyggd 112 famnar i Hafssjön, men större fartyg ankra på öpna redden. Af fabriksanstalter finnas 1 tobaksfabrik, 1 kardfabrik, 1 såpsjuderi, 1 skeppswarf och 6 pennberederier. Fiske har Staden af tämeligen god beskaffenhet, bestående uti torsk, sill, lax, ål, tobis och flundror. År 1805 funnos i Staden 1 apotek, 20

handelsmän samt 118 wärkstäder uti 35 särskildta handtwärk. År 1810 utgjorde Stadens åkerjord 706 tunnland, hwaraf 150 nyttjas til höbärgning och et ansenligt antal til plantager af tobak och mulbärsträn. Mulbetes marken är widlyftig, men består til en stor del af sand och magra sandfält. År 1805 underhöllos 248 hästar, 18 oxar, 361 kor, 24 ungnöt. Nära wid Staden är en god hälsobrunn. — Stadens nuwarande numer bland Rikets Städer är 19. Marknad hålles här den 3 Julii och 12 October, enligt Almanackan; den 24 Februarii och 16 October enligt Tunelds Geografie. Mariæ församling i Staden samt Öja och Hedeskoga Soknar på Landet utgöra et Regalt Pastorat, hwars Folkmängd år 1805 war 2503. Petri församling i Staden med Bjeresjö Sokn på Landet, utgöra et Regalt Pastorat, hwars Folkmängd år 1805 war 1267.

Ytterby, en Sokn i Bohusland och Inlands Södre Härad, är Annex til Kongälfs Pastorat, samt består af 38.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen är til det mästa lermylla. Skog finnes icke. Utsädet är: tunnor wete 10, råg 20, korn 200, blandsäd 100, hafra 50, bönor 56, potäter 135. År 1805 war Folkmängden 1095. Kyrkan liggande wid Göta älf, är belägen 0.5 mil från Kongälf. Den betydligaste Gården heter Castellgården.

Ytter-Enhörna, en Sokn i Södermanland. Widare härom ses wid Artikeln Enhörna.

Ytter-Gran, en Sokn i Upland. Widare härom ses wid Artikeln Gran.

Ytter-Järna, en Sokn i Södermanland. Widare härom ses wid Artikeln Järna.

Ytter-Lännäs, en Sokn i Ångermanland och Södra Fögderiet wid Ångermanälwen, är