— Växten och ställningen voro mig äfven bekanta. Jag släpper er icke, förrän ni sagt mig, hvem han var.
— Men jag vågar icke säga det.
— Hvarför icke? Lägg er hand här på mitt hjerta, och ni skall få känna, huru oroligt det klappar. Hör ni? Ack, min gud! Jag har så ofta skrattat och skämtat, ehuru jag känt hans lättsinnighet; men jag förmår icke sjelf se den. Nu känner jag mig olycklig.
— Ni är svartsjuk — olyckliga — det är ej tid nu att vara svartsjuk. Hör mig derför, det var ej han — hör ni — ej han.
— Ni bedrager mig.
— Jag bedrager er icke.
— Det faller mig något in. Jag skyndar efter honom. Jag skall damaskera honom. Han tror mig vara borta.
— Akta er, ni blottställer hans lif.
— Ni har aldrig älskat. Ni är grym.
— Jag är endast försigtig och litar mera på mitt lugn än på ert. Den minsta oförsigtighet nu, och alla mina bemödanden skulle kunna misslyckas. Haf blott förtroende till mig ännu en enda qvart, sedan — sedan …
— Hvad vill ni säga — sedan?
— Jag hör steg — dölj er — se der — stig upp der i trädet — der kan ni se allt och behöfver ej frukta något.
General Acton inträdde omaskerad, i samma stund som fruntimmersmasken försvann uppe i trädet. Generalens gång var häftig och otålig. Stolthet och misstroende kämpade om uttrycket i hans ansigte. Pilgrimen mötte honom på halfva vägen.
— Nåväl, general, är vakten uppmärksam?
— Var öfvertygad derom. Ni ser, att jag har uppfylt er önskan, men ni känner kanske icke …
— Hvad?
— Att konungen är här!
— Min gud, hvad säger ni? Konungen här! Det är ej möjligt. Vid denna tid brukar han arbeta i sitt laboratorium.
— Hvad jag säger, är icke dess mindre sant. Konungen har maskerad lemnat sitt rum och, åtföljd af en obekant person, begifvit sig hit.
— Och ni är säker, general, på hvad ni säger?
— Fullkomligt säker.
— Hvad skall jag göra? Ah, måtte det lyckas mig att föra mitt uppdrag till slut! Hufvudet går nästan omkring på mig. Ni vet icke, general, hvem det var, som åtföljde konungen?
— Han var klädd ungefärligen som ni.
— Det faller mig något in. Skulle det kunna vara han?
— Hvem menar ni?
— Jag erinrar mig nu en sak. Ett litet, i Italien särdeles ovanligt åkdon har ju stannat utanför slottet för en stund sedan?
