Hoppa till innehållet

Sida:Drottning Kristina 1.djvu/116

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

112

början af Juni 1651 under en resa till Nyköping uppenbarade hon för Karl Gustaf sitt beslut. Prinsen misstänkte någon list, något försök att sätta hans ärelystnad på prof. Han insåg, huru svårt det skulle blifva att mottaga det utarmade riket med inkomsterna än mera förminskade genom det underhåll, Kristina naturligtvis ämnade förbehålla sig. Han fruktade också å hennes sida framtida ånger, eller framtida giftermål och deraf uppkommande tvister och nya anspråk; betviflade också att hon ville afsäga sig regeringen helt och hållet; och en delad magt skulle snart medföra oenighet. Af dessa skäl vägrade prinsen och bad enträget, att drottningen måtte bibehålla styrelsen. Hans bön var dock förgäfves, ty kort derefter tillkännagaf hon för Axel Oxenstierna och Jakob De la Gardie sin föresats, och uppdrog åt dem att skriftligen bedja Karl Gustaf skynda till hufvudstaden för att mottaga regeringen. Men prinsen hade samma betänkligheter och gaf samma svar som förut, hvarjemnte han bad bemälte herrar på allt möjligt sätt, öfvertala drottningen att afstå från nämnde plan. Uti serskildt bref till henne sjelf förde han samma språk, försäkrade om orubblig trohet och lydnad; bad Gud, att drottningen icke måtte förtröttas vid regeringen, och att hennes lifstid måtte blifva så lång som möjligt o. s. v.

Genom dessa och andra underhandlingar blef hennes afsigt af många känd och omtalad. Den väckte visserligen uppseende, dock hos de flesta mer förvåning än beundran. Främmande lärda och statsmän hyste dervid sina egna åsigter. De förra fruktade uteblifvandet af gåfvorna från Stockholm; de sednare önskade, det Sverge måtte fortfarande under Kristinas styrelse förlora den kraft och sammanhållning, hvarigenom det för sina grannar varit så fruktansvärdt; båda delarna ogillade derföre hennes föresats. Andra, och hennes fiender, tadlade och gäckade det ovanliga beslutet. Hvarföre hade hon i Oktober 1650 låtit påsätta sig kronan, för att i Oktober 1651 åter nedlägga den? Hvarföre då betunga sina utarmade undersåtare med de dryga kostnaderna för en