Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
138
endast sex hunno fullbordas, bland hvilka de flesta blefvo af hans lärjungar uppförda och den tiden mycket omtyckta[1].
NITTONDE KAPITLET.
OM ARNOLD JOHAN MESSENIUS, FADERN.
År 1608 föddes uti Danzig Johan Messenii och Lucia Grothusens äldsta son, Arnold Johan, så kallad, efter morfar och far. Han följde föräldrarna till Sverge och der till Uppsala, Stockholm och sist till Kajaneborg, hvarest han någon tid åtnjöt undervisning af fadern. Man fruktade likväl, att den gamle skulle uppföda sonen i katolska läran, hvilket också var händelsen. Enligt då rådande tidsanda ansågs detta vara en stor synd, hvilken
- ↑ Som källor till J. Messenii lefverne har författaren begagnat utom tryckta arbeten. 1:o En lefvernesbeskrifning öfver alla tre Messenierna i Brah. Fol. n:o 58, kanhända samma handskrift som Warmh, n:o 9525. 2:o Sverges rikes lagvunne menedige Ertsförrädares Joh. Messenii oredliga bedrifter m. m. af Erik Tegel. Se Warmh. 9519. Denna finnes i Celseska samlingen i Uppsala och i Wexiö gymnasii-bibliotek. 3:o Annotationes de vita Johannis Messenii ex libello ejus autographo memoriali, quem filia, Anna Messenia exhibuit mihi Johanni Heysigio (adlad Riddarstierna) Holmiæ 1675. Detta hufvud-dokument (se Warmh. n:o 9521) finnes i Celseska samlingen fullständigare, än det i Wervings Karl IX, pag. 191, tryckta utdraget. 4:o Anonymi cujusdam vita Johannes Messenii senioris; finnes i Gahms samling i Uppsala och innehåller uppgifterna om Helges hårda uppförande. — För öfrigt är svårt om ej omöjligt, att med full säkerhet teckna Johannis Messenius, ty hans egna uppgifter äro ej pålitliga; och bland andra menniskor skaffade han sig många ovänner, som angrepo, inga vänner, som försvarade. Kanske ligger just i detta förhållande hans mest träffande dom.
