144
sekreterare hos bondeståndet, men Kristina ville ej tillåta det. Hans strid mot ridderskapets föresträdesrättigheter väckte de adliga ståndsbrödernas bittra hat. De förklarade, att de af lydnad för drottningen mottagit honom på riddarhuset, men att de icke kunde gilla hans stämplingar med bönderna. Kristina gillade deras ord och tillade, att Messenius icke vore värd något rum bland ridderskapet[1]. Det var likväl icke fullt ett år, sedan hon mot ridderskapets vilja sjelf trugade honom dit in.
Som författare hade Messenius på långt när icke sin faders snille eller arbetsamhet. Det finnes exempel, att man förebrått honom lättja och uppmanat honom, att med mera nit sköta sitt uppdrag. Men det tycktes ock som Kristina fruktat en ohöljd framställning af Karl den niondes historia. I slutet af 1649 begärde Bengt Skytte och Messenius att för ifrågavarande arbete utbekomma handlingarna om de år 1600 aflifvade herrarna. Ämbetsmännen vid riksarkivet vägrade, och Kristina gillade denna deras åtgerd.
TJUGONDE KAPITLET.
OM ARNOLD MESSENIUS, SONEN.
Arnold Messenius, äldsta sonen af Arnold Johan Messenius och dess första hustru, föddes på Kexholms
- ↑ Uppsala. Grahms samling. Historiographi T. H. Vita Johannis Arnoldi Messenii, sammanplockad af Gahm. Utdrag ur riddarhusprotokollerna; samt de om farfadern anförda källorna.
