Sida:Drottning Kristina 1.djvu/178

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

174


TJUGEFEMTE KAPITLET.
OM PIMENTELLI.

Kristina hade under de sednare åren af sin regering afskickat först bref och derefter sändebud tiil spanska hofvet, till hvilket hon likväl förut stått i fiendtligt förhållande. Afsigten med detta närmande var, dels att åt Sverge vinna fördelaktiga handelsförbindelser, dels att för framtida resor bereda åt sig sjelf ett vänskapligt mottagande uti spanska staterna. Hofvet i Madrid affärdade tillbaka en beskickning till Stockholm. Afsigten med denna var, dels att vända drottningens sinne från Frankrike, hvilken stat, då var i öppet krig mot Spanien; dels att draga Sverges salthandel från Portugal, hvilket sednare land nyss undandragit sig Spaniens öfvervälde. Denna beskickning anförtroddes åt Antonio de Pimentelli, en icke synnerligt lärd, men så mycket mera belefvad och artig herre, både klok och qvick, dertill med ett ganska fördelaktigt utseende. Beledsagad af hustru och barn samt ett sällskap af 50 personer, begaf han sig på vägen och anlände den 16 Augusti 1652 till Stockholm, der han blef väl emottagen. Drottningen var för tillfället på Kungsör hos sin då sjuka moder. Hon skyndade snart tillbaka och har enligt berättelse ridande tillryggalaggt vägen mellan Kungsör och Stockholm på den korta tiden af fjorton timmar. Så härdig var hon; tillika så nyfiken efter den ankomnne främlingen.

Vid helsningsföreträdet lemnade Pimentelli å sin konungs vägnar en skänk af tolf stora silfverfat, fyllda med allahanda dyrbarheter, och erbjöd derjemnte likaledes 300 läster spanskt salt, såsom prof på denna varas godhet.

Det finnes en berättelse, att, när Pimentelli första gången framträdde inför Kristina, har han till hela