Sida:Drottning Kristina 1.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
63

1646 och flere månader 1647 dels i Frankrike, dels på Höjentorp; nästan hela åren 1648, 1649 och halfva året 1650 i Tyskland eller Liffland. Hans gunstlingstid varade från 1645 till 1653, således nära åtta år. Af dessa tillbragte han vid pass fyra i främmande land, eller aflägsnad från Kristinas sällskap,

Orsaken till hennes nåd tycktes hafva varit dels det behag, hon fann uti De la Gardies lätta och angenäma umgänge, dels hennes stora begrepp om hans egenskaper, i följe hvaraf hon trodde honom kunna fylla platsen efter Axel Oxenstierna och således göra denne umbärlig. Man finner dock, att grefve Magnus hade i ledningen af det hela ringa inflytande, och att han i vigtigare statssaker betydde föga. Drottningen följde sin egen vilja. Gunstlingen tjenade i allmänhet endast till medel eller svepskäl vid utförandet och dessutom blott till en prydnad för hofvet, och till en skicklig ledare af dess nöjen.

Utom hans deltagande i förföljelsen mot Oxenstierna spordes ingenting egentligt ondt om ifrågavarande herre; men under hela denna tiderymd af åtnjutna nådebevisningar kan man ej heller hos honom upptäcka någon enda större förtjenst om fäderneslandet.



ELFTE KAPITLET.
OM DROTTNING KRISTINAS FRIARE.

En ung och snillrik drottning med personliga behag och ett mägtigt rike till hemgift skulle naturligtvis locka mänga friare. Sådana uteblefvo ej heller.

Redan förut är berättadt, huru Gustaf Adolf åsyftade en äktenskaps-förbindelse mellan Kristina och unga