Horn, och till lärare hofpredikanten Johannes Matthiæ. Serskildt och uttryckligt föreskref konungen, att Kristina skulle uppfostras, som vore hon en prins. Vi hafva förut berättat det sista afsked, hon vid Östersjöns strand tog af sin fader. I tre dagar derefter skall hon hafva oupphörligen gråtit.
Medan konungen vistades i Tyskland, uppväxte Kristina hos fastern och erhöll der sin första undervisning. Man har från denna tid två hennes egenhändiga bref till Gustaf Adolf. De äro skrifna på tyska, hvilket språk hon jemnte modersmålet redan i barndomen lärde genom så väl sin mor, som pfaltsgrefven Johan Kasimir och genom beggederas tyska omgifningar.
ANDRA KAPITLET.
KRISTINAS UPPFOSTRAN HOS DROTTNING MARIA
ELEONORA.
Efter konungens död stannade Kristina hos pfaltsgrefvinnan ända tills Maria Eleonora sommaren 1634 kom med Gustaf Adolfs lik tillbaka till Sverge. Nu uppstod den vigtiga frågan, åt hvilken den unga drottningens uppfostran skulle anförtros. Konungen hade bestämdt och med uteslutande af drottningen, anförtrott henne åt pfaltsgrefvinnan, och det tycktes, som förmyndareregeringen till en början bekräftat detta förordnande. Men den kallsinnighet, till och med ovilja, som Maria Eleonora förut visat mot sin dotter, förbyttes efter konungens död till en kärlek utan gränser. Hon ville ej på några veckor lemna det älskade barnet ifrån sig, minst åt pfaltsgrefvinnan. Rådet kom i ganska kinkig belägenhet. För pfaltsgrefvinnan talade konungens, fadrens, bestämda vilja och deras egen öfvertygelse om Kristinas och rikets fördel. Å andra sidan
