högre som lägre; hvilket sluteligen gick så långt, att några bland dessa icke tordes utan skyddsvakt visa sig på gatan. Troligen var det också för att undvika detta Stockholms-boarnas missnöje, som Kristina tillbragte sista halfåret i Uppsala.
Allmogen, utan kännedom af verkliga förhållandet, hörde sorlet af de högre ståndens missnöje och sorlade efter, mången gång utan att rätt veta hvarföre. Näst de tunga skatterna hade likväl en sak, och den ganska vigtig, blifvit dem genom såväl riksmöten som daglig erfarenhet både tydlig och kännbar; och denna var det hotande adelsväldet. Mot nämnde stånd, mer än mot drottningen, blef derföre böndernas missnöje fortfarande rigtadt. På något hvart ställe, serdeles i Småland, Nerke och Dalarna, hörde man den gamla bondehotelsen, att ihjelslå all adel. Detta sistnämnde yttrande fälldes, ehuru under dryckenskap, likväl af en, som till och med varit ståndets taleman vid någon riksdag. Upproret utbröt sluteligen i Nerke, der många hundrade bönder samlades och under vapengny, hotelser och våldsamheter, började tåga omkring samt utfärda budkaflar till de andra landskaperna. De valde till och med en egen konung. Denne lät bära en morgonstjerna såsom spira framför sig i tåget och utnämnde andra bönder bland sina anhängare till riksdrots, riksmarsk och rikskansler. Hopen ämnade först hemsöka landshöfdingarna och sedermera rikets råd och adeln, efter hvilkas utrotande de hoppades komma i åtnjutande af den sanna friheten. Sverges lycka var, att i hela svärmen fanns ingen man af högre anseende eller större förmåga. Bondehoparne blefvo derföre genom den tillkallade vapenstyrkan lätt och hastigt förskingrade eller nedhuggna, Upproret qväfdes i sin början, och Sverge räddades från eländet af ett inbördes krig. Anförarne blefvo allvarligen bestraffade. Några afrättades i Nerke, men den så kallade konungen och hans kansler skickades till Stockholm, hvarest de blefvo rådbråkade, halshuggna och steglade. Morgonstjernan, den så kallade spiran, bars före vid uttåget och begagnades vid rådbråkningen.
