Hoppa till innehållet

Sida:Drottning Kristina 2.djvu/213

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
209

Genast igenkände han den förklädda värdshuspigan och bad i ödmjukhet om tillgift för det fel, han af okunnighet begått. Drottningen svarade, jag är eder tvärtom tack skyldig för underrättelsen om, huru fruktkorgar böra sättas på ett väl dukadt bord, och jag ber eder mottaga detta bevis på min erkänsla; hvarvid hon räckte honom en rikt fylld börs; men, tillade hon, helsa eder drottning, att hon icke erhållit tillförlitliga underrättelser om konungen af Danmark. Hofmannen bugade, tackade och skyndade efter sin herrskarinna. Vid underrättelsen om förloppet yttrade Kristina: så går det med de nyfikna; de få ofta höra obehagliga saker. Men det är Sofia Amalias eget fel; ty huru kunde jag ana hennes person under en så ovärdig förklädnad. Nu fortgick resan utan afbrott öfver Fyen och Schleswig. På sex dagar tillryggalades vägen mellan Helsingör och Hamburg.

Enligt en annan berättelse har hvarken konung Fredrik eller hans gemål vid denna genomresa sett Kristina. De hade väl ämnat mottaga henne med några högtidligheter; men kommo försent.

Den tredje Juli anlände drottningen till Hamburg och tog rum hos Antonio Texeira, eller den så kallade rika juden, hvilken sedermera blef förvaltare af hennes penningeangelägenheter. Nu återtog drottningen sitt rätta namn och sin drägt. De öfriga af sällskapet, hvilka farit andra vägar, infunno sig här, så att sviten utgjorde omkring 100 personer. Dessutom ditskyndade många andra svenskar, t. ex. Königsmarck från Bremen och Bengt Oxenstierna från Wissmar. Sluteligen hade till staden anländt flere fursteliga personer, alla drifna af begär att få se verldens underverk, nordens mångbesjungna drottning. Bland dessa ock hertig Adolf Johan från Sverge, samt landtgrefven Fredrik af Hessen Eschwege och dess gemål, Eleonora Katrina, Karl Gustafs syster och Kristinas fostersyster. En mängd besök och motbesök, högtidligheter, gåfvor och nöjen vankades, mer än vi hinna

Fryxells Ber. X.14