katolik och lemnade dem en gåfva af hundrade dukater. – I Deventer bodde Johan Fredrik Gronovius, den lärda fadern till den än lärdare sonen, Jakob. Kristina anlände till staden ej förr än sent på aftonen. Hon skyndade genast till den ryktbare mannen och tillbragte hos honom större delen af natten under lärda samtal och granskning af hans utomordentligt rika bokförråd. – Holländska regeringen hade befallt alla städer mottaga den genomresande drottningen med hvarjehanda hedersbetygelser. Hon visste dock undvika dem och anlände, beledsagad blott af några få personer, till Antwerpen den 5 Augusti 1654.
Här återtog hon namn, värdighet och qvinnodrägt. Sviten kom småningom efter och bildade snart ett litet hof. Några ryktbara personer anlände på besök, t. ex. ståthållaren öfver österriska Nederländerna, den förut ofta omtalade[1] erkehertigen Leopold Wilhelm, den ryktbare fältherren Montecuculi, med flere. Äfven fordna gunstlingar infunno sig. Vossius kom och fick befattning med drottningens bokförråd; äfven Bourdelot, hvilken dock affärdades tämligen kort. På drottningens enträgna begäran skyndade också Pimentelli från Spanien och följde henne sedermera nästan oafbrutet ända till Rom.
Chanut, också en bland de gamla vännerna, vistades då för tiden som fransyskt sändebud i Haag. Kristina anhöll flere gånger om hans besök. Denna hennes önskan blef dock icke lätt att efterkomma; ty mellan Frankrike å ena sidan samt Spanien och Nederländerna å andra, var för tillfället öppet krig. För att göra drottningen till viljes, lemnade dock båda partierna sitt samtycke. Chanut kom och reste efter några dagar; mottagen och ständigt bemött med alla tecken af fortfarande vänskap och välvilja. Genast spriddes det rykte, att hans resa skett på franska regeringens befallning och i afsigt att bedja drottningen, genom sitt anseende hos spanska hofvet, förskaffa Frankrike en dräglig fred. Detta
- ↑ Se 8:de delen, pag. 47.
