TJUGONDEFJERDE KAPITLET.
KRISTINAS FÖRSTA ANTAGANDE AF KATOLSKA LÄRAN.
Oaktadt denna ömsesidiga välvilja, önskade Kristina att tillbringa vintern i Brüssel, hvarest regentens omgifning medförde än mer omvexling och nöjen. Detta kunde dock ej låta sig göra, utan att drottningen förut antagit katolska läran, hvars förnämsta och ifrigaste försvarare, konungen i Spanien, var tillika herrskare öfver Brüssel. Kristina beslöt också att nu fullgöra sin i detta hänseende länge hysta föresats; hvarföre äfven konungen af Spanien å sin sida befallte mottaga henne med utmärkt högtidlighet och prakt. Beredelserna förorsakade dock större dröjsmål, än Kristinas nygirighet kunde uthärda, Hon gjorde i förväg ett besök i nämnde stad, men återvände efter fyra dagar till Antwerpen.
Inemot jul var ändteligen allt nära färdigt. Den tredje December kom erkehertigen sjelf till Antwerpen och framförde å sin konungs vägnar en formelig bjudning, att Kristina måtte den trettonde December hålla sitt högtidliga intåg i Brüssel. Sedan bjudningen blifvit antagen, reste erkehertigen tillbaka för att ytterligare ordna de behöfliga anstalterna. Den trettonde om morgonen for drottningen från Antwerpen, beledsagad af stort sällskap. På halfva vägen blef hon under kanonsalvor mottagen af erkehertigen och dess lysande svit. I en för tillfället uppbyggd sal var en praktfull middagsmåltid anrättad, hvilken drottningen intog, sittande öfverst vid bordet och med erkehertigen ensam vid sidan deraf. Resan, enligt landets bruk, fortsattes på en kanal. Drottningen, erkehertigen och de förnämsta af deras hof stego ombord på en så kallad Bucentaure; d. v. s. en slags salsslup utan master. Den var inredd med yppigaste prakt, förgylld
