hvarförutan Kristina i sin penningnöd passade tillfället och strax efter hans frånfälle tog af enkan ett ytterligare lån på 50,000 riksdaler, af hvilka summor ingenting lärer hafva blifvit återbetaldt. Likväl bör märkas, att så väl denna som de flesta uppgifterna om Salvii enskilda lefverne äro tagna ur en skrift, författad af en hans fordna, men afskedade tjenare, hvilken uppsats utmärker sig för bitterhet samt flere, som det synes, origtiga påståenden.
BENGT SKYTTE.
Riksrådet Johan Skytte var förmäld med Maria Näf, dotter till den olycklige landshöfdingen i Dalarna, efter hvilken Näf-tåget fått sitt namn.[1] Dessa makar hade tillsammans många barn, bland hvilka flere vunno mycken ryktbarhet. En son, Johan, blef 1636 skjuten i tyska kriget; en annan, Jakob, blef landshöfding öfver Östergötland; en tredje, Lars, kom som svenskt sändebud till Portugal, der han antog katolska läran. Mycket omtalade för ovanlig lärdom voro också döttrarna, Anna, Heldina, och i synnerhet Wendela, hvilken sistnämnda var ganska skicklig i både tyska, fransyska, grekiska och latinska språken, samt författade åtskilliga skrifter, detta allt i sin tidiga ungdom; ty hon dog vid 21 års ålder. Hon hade likväl förut varit gift samt efterlemnade en dotter, Hellevi Kyle, hvilken ärfde modrens anlag, och var på sin tid ett bland Sverges lärdaste fruntimmer.
Bland alla Johan Skyttes barn blef dock ingen så beryktad som den ifrågavarande sonen, Bengt. Denne föddes 1614 och erhöll, likasom syskonen, en förträfflig undervisning, hvilket tillsammans med lätt fattningsgåfva gjorde, att han tidigt utmärkte sig för ovanliga kunskaper. Redan vid femton års ålder åtföljde han en beskickning till England, och blef derstädes, som förbemäldt är, slagen
- ↑ Se 4:de del. 21 kap.
