74
serskildt utskott under Axel Oxenstierna, men saken kom ej till verkställighet.
FEMTE KAPITLET.
OM KRISTINA OCH DE LÄRDA.
Kristina hade för vittra och vetenskapliga sysselsättningar mycket sinne. Hennes kärlek för dessa yrken och hennes välvilja för deras idkare var derföre i början helt och hållet ren och oegennyttig. Hon hade sjelf en ganska mångsidig bildning samt ovanlig förmåga att så väl följa och bedöma lärda undersökningar, som att njuta af skaldekonstens och vältalighetens mästerverk. Det var henne derföre ett stort nöje att umgås med personer, som i någon mån voro i besittning af samma kunskaper, snille och vetgirighet. Det var också derföre, som hon under de första regeringsåren mer och mer omgaf sig med lärda och snillrika män, så svenskar som främlingar. En längre tid bortåt tillbragte hon hvarje torsdagsafton i sådana herrars sällskap under läsning, samtal och infällen. Hon fröjdade sig mycket åt dessa sammanträden och kallade dem sina Jovialer, med syftning såväl på den der rådande fria glädjen, som på dagens latinska namn. Under dessa snillets högtidsstunder visade den unga drottningen sin mest lysande sida. Såsom vederqvickelse efter tunga och enformiga regeringsärender var det hennes lust att här låta sin ande flyga fri och glad kring vetandets alla rymder; höra lifvets vigtigaste frågor eller vetenskapernas mest invecklade uppgifter behandlas
