upptäckter och åsigter, dels ock för att till hans beundran visa sig och alla sina ovanliga egenskaper. Sedan dessa mål blifvit uppnådda, svalnade ifvern i betydlig grad.
Det i allmänhet inträdande kallare förhållandet förorsakades troligen också deraf, att läskarlarnas tungrodda umgängesätt samt långsamma och stundom småaktiga undersökningar blefvo mer och mer motbjudande för Kristina, hvilken var van vid hofvets lediga sällskapston, och i vetenskaper liksom i allt annat älskade mera det lysande än det grundliga och sanna.
Dessa frön till ömsesidig kallsinnighet brådmognade genom Bourdelots ankomst och genom det gäckeri, som Kristina tillät honom drifva med hela det lärda sällskapet och dess arbeten. Genom honom och hans tillställningar blef Kristina under någon tid nästan helt och hållet likgilltig för dylika ämnen och personer, en sinnesstämning, som varade hela 1652 och en del af 1653. Efter hans afresa vaknade visserligen den förra lärdomslusten; dock i ringare grad. Pimentelli, hofnöjen och förberedelser till utresan upptogo nästan hela hennes återstående tid.
Kristinas svalnade ifver och minskade gåfvor förorsakade också hos de lärda en svalnad förtjusning och minskade lofsånger; till och med att en hop af de förut beprisande rösterna började föra motsatt språk; så att nu mera blefvo Kristinas besynnerligheter och fel uppsökta och framdragna med samma ensidighet, samma ifver som förut hennes förtjenster.
Vi vilja här nämna något om Kristinas vetenskapliga samlingar. Vid hennes anträde till regeringen funnos i Sverge endast obetydliga bokförråder och nästan inga samlingar af mynt, skådepenningar, taflor eller bildverk. De förra blefvo ökade och de sednare grundlaggda genom byten från Tyskland. År 1647 ankommo till Sverge etthundradefem stora vinfat, fyllda med böcker, af Torstenson tagna i österrikiska staterna, i synnerhet i Olmütz. År 1649 kom från det eröfrade Prag en högst dyrbar samling böcker, skådepenningar, taflor m. m. Uppmanad så väl af denna början som af de lärda
