78
och af sin då brinnande lärdomsifver, vidtog Kristina till samlingarnas fyllande flere kraftfulla och ovanligt kostsamma åtgärder. Ej nog, att hon inköpte en hop enskilda boksamlingar; hon lät äfven flere utmärkta lärda genomströfva Europa för alt upphandla det, som saknades, och slösade för sådant ändamål otroliga summor. Hvad hon gaf för Grotii och Ravii boksamlingar, är ej antecknadt; men för en enda handskrift, tillhörig den förstnämnde, betaltes tretusen riksdaler; för Petavii boksamling 40,000 livres; för Vossii 20,000 gulden; för åtskilliga verk ur Mazarins 10,000 francs. Vossius rådde fransmannen Gaulmin, att åt Kristina förära sin i synnerhet på österländska handskrifter rika samling. Den värderades till 20,000 ecus; Kristinas gengåfva blef 30,000. För en sällsynt romersk bronzpenning skall hon hafva bjudit 30,000 riksdaler (?) och att Vossius lät henne för två österländska handskrifter betala 160,000 ecus, hafva vi redan förut omtalat.
Nämnde exempel äro blott profstycken af Kristinas förfarande vid dylika tillfällen. En mängd andra likartade inköp hafva blifvit för hennes räkning gjorda; men äro till sina belopp okända. Hvad hon betalat för samlingar af mynt, taflor och bildverk, har ej heller blifvit antecknadt; men steg troligen till ofantliga summor. Hennes samlingar voro också bekanta för sin rikedom, i synnerhet bokförrådet. Efter en år 1653 anställd räkning, funnos der omkring 8000 handskrifter; bland annat 700 dylika endast af nya testamentet. En mängd dupletter af böcker skänktes åt högskolorna i Uppsala, Åbo och Dorpt; något äfven till gymnasierna. Sjelfva det kungliga bokförrådet var ordnadt på slottet; de öfriga samlingarna i det af drottningen inköpta de la gardiska palatset.
Alla dessa rikedomar blefvo till betydlig del skingrade och det fortare, än de anskaffades. Sommaren 1653, när Kristina beslutat nedlägga styrelsen, befallte hon, att förnämsta delen af ofta nämnda samlingar skulle inpackas och sändas till Göteborg för att sedermera
