12
— Ja, jag har gift mig därför att ni inte älskar mig.
— Om jag hade älskat er, ers majestät, skulle jag ha dött inom en timme.
— Inom en timme! Vad säger ni? Vad skulle ni då ha dött av?
— Av svartsjuka… Inom en timme kommer drottningen av Navarra att skicka bort sina hovdamer och ers majestät sina kavaljerer.
— Är det verkligen detta, som ni framförallt tänker på, vännen min?
— Det har jag inte sagt. Jag säger bara, att om jag älskade er, skulle jag tänka förfärligt mycket på detta.
— Nåväl, utbrast Henrik, utom sig av glädje över denna bekännelse, den första som han hört från hennes läppar, antag nu att kungen av Navarra inte skickar bort sina kavaljerer i kväll.
— Ers majestät, sade madame de Sauve, och såg på kungen med förvåning, som denna gång ej var spelad, vad ni säger är omöjligt och framför allt otroligt.
— Vad skall man göra för att ni skall tro det?
— Jag måste i så fall se bevis, och detta bevis kan ni inte ge mig.
— Jo visst, baronessa, jo visst. Vid Sankt Henrik, jag skall ge er detta bevis, utbrast konungen och slukade den unga kvinnan med sin glödande blick.
— Åh, ers. majestät, stammade den vackra Charlotte med låg röst och slog ned ögonen. Jag förstår inte… Nej, nej, det är omöjligt att ni kan avstå från den lycka som väntar er.
— Det finns fyra Henrikar här i salen, min älskade, återtog kungen. Henrik av Frankrike, Henrik av Condé, Henrik av Guise… Men det finns bara en Henrik av Navarra.
