honom orätt. Däremot uträttade han mycket godt för att införa en bättre ton och humanare anda bland de medicine studerande. Då han kom från Finland var, säger han själf, den gemensamma esprit’n, lindrigast sagdt, dålig. Lättja, läg och hånfull åsikt af religion och moral, samt oppositionslystnad utgjorde grunddragen i denna gemensamma karaktär”. Fakultetens ställning och vttre undervisningsmedel fordrade äfven nit, omtanke och arbete, och både utvidgning och förbättring behöfdes, och Hwasser genomförde också flera ändringar härutinnan samt genomdref, att akademiska sjukhuset utvidgades och att kurserna förlängdes. Hwasser grundade äfven läkareföreningen i Uppsala.
.jpg)
Härsklystnad, ofördragsamhet mot andras meningar och ett uppfarande
sinne voro hos Hwasser oarter, som tilltogo med åren, och i hans skrifter råda
stundom en okuflig storrådighet och ett larm, som skräller så mycket mera, som
de ofta utmärkas af en lika tom som odräglig mångordighet. Till ytterlighet
konservativ, i många fall rent af reaktionär, hade han lika liten blick för sin
tids sträfvanden och behof som för många af de stora andar och händelser, som
inledt århundradet, utan förblandade i samma hat Napoleon I och franska
revolutionen, Goethe och Byron, medan däremot Walter Scott och de tyska
romantikerna stodo högt i hans gunst. För Carl Johan hyste Hwasser en till dyrkan
gränsande beundran, som tog sig ett vältaligt uttryck i Carl Johans-förbundet,
hvars stiftare Israel Hwasser var.
