Sida:Dumrath Spinoza 1908.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

4

alltet en förändring, som gjorde henne till föremål för nya betraktelser ur nya synpunkter. Tänkandet kom åter i gång, och slutligen blef fransmannen Réné Descartes den, som framträdde med en ny världsåsikt, i hvilken han sökte sammanfatta enheten och helheten i tingen på grund af de nya idéerna och den kunskap man vunnit om de särskilda tingens natur och växelförhållanden. Man har också i honom hälsat den nyare filosofiens grundläggare.

Då Descartes dog 1650, hade han redan erhållit en efterföljare, som visserligen tog honom till utgångspunkt, men för öfrigt gick sin väg själfständigt och erhållit en betydelse, som verkat långt in i våra dagar. Man vet hvilket allt behärskande inflytande naturvetenskapen numera utöfvar. Man kan emellertid lika litet studera allmän naturvetenskap som filosofi, utan att tanken återföres till den store tänkare, som fattade företeelserna “under evighetens synpunkt“, sub specie æternitatis, samt framställde och utredde dem more geometrico, med den matematiska metodens hela skärpa och omutliga följdriktighet. Också kunna många af hans grundtankar sägas ha erhållit sin bekräftelse af den nyare vetenskapens resultat.

Sålunda kan man hos honom se uppslaget till den modärna naturvetenskapens lära om materians och kraftens oförstörbarhet. Äfven hans lära, att då materian är en och samma i alla former och sammansättningar och då på en viss punkt medvetenhetsföreteelser äro förbundna med materiella rörelser, också alla materiella rörelser, ehuru i mycket olika grad, måste ledsagas af medvetenhetsföreteelser, har i våra dagar så-