Genom Oldenburg kom Spinoza i beröring med den engelska naturforskaren Robert Boyle (1627—1691), som befriade kemien från de alkemistiska funderingarna liksom från dess tjänstbarhet i medicinen och gaf densamma en själfständig fysikalisk riktning. Personlig vän till Spinoza var nederländaren Christian Huyghens (1629—1695), uppfinnaren af pendeluret, marinkikarens förbättrare, grundaren af ljusets undulationsteori.
I Haag hade Spinoza flera vänner, bland hvilka äfven Hollands rådspensionaris Johann de Witt befann sig, och dessa förmådde honom lämna Voorburg och på hösten 1669 slå sig ned i Haag, där han först bodde i pension hos en änka, men redan 1671 flyttade till målaren Hendrik van der Spijck vid Paviljoensgracht, där han själf ombesörjde sitt lilla hushåll och stannade till sin död.
VI.
Under första året af sin vistelse i Haag utgaf Spinoza
själf sin “teologisk-politiska traktat“, men anonymt
och med falsk tryckortsbeteckning. Redan arbetets
titel gjorde en dylik försiktighet nödvändig. Den
lyder nämligen: “Teologisk-politisk traktat, några
afhandlingar, i hvilka ådagalägges, att tankefriheten
kan medgifvas icke allenast utan skada för fromheten
och den borgerliga friden, utan äfven att den icke kan
upphäfvas utan de båda sistnämndas tillintetgörande.“
Därtill kommo såsom motto Nya testamentets ord: “Däraf
