48
kraft och själens makt öfver dem på samma sätt som jag här gjort med undersökningen angående gud och själen, och jag skall betrakta de mänskliga handlingarna och begären på samma sätt som om det gällde linjer, ytor eller kroppar.“ I inledningen till sin politiska traktat förklarar Spinoza på samma sätt, att han skall behandla dessa frågor med samma andliga frihet, som vi medföra till matematiska undersökningar. “Jag har allvarligt beflitat mig om att icke håna, begråta eller förbanna människornas handlingar, utan att förstå dem, och fördenskull har jag betraktat de mänskliga lidelserna, kärlek, hat, vrede, afund, äregirighet medlidande och öfriga sinnesrörelser, icke såsom fel hos den mänskliga naturen, utan såsom egenskaper, hvilka tillhöra densamma, liksom till luftens natur höra värme, köld, storm, åska och dylikt mera, hvilket visserligen medför olägenheter och obehag, men likväl är nödvändigt och har bestämda orsaker, genom hvilka vi söka förstå dess väsen, en insikt som förskaffar tanken lika mycken glädje som kunskapen om de ting, hvilka ha behagliga följder för oss.“
Kuno Fischer har på sitt mästerliga sätt visat, att Spinoza i sin lära om de mänskliga lidelserna för filosofien gjort detsamma som Shakespeare före honom redan gjort för poesien. “Hvarje verklig karaktär“, säger han, “har sina lidelser, och hvarje lidelse har sin nödvändiga utvecklingsgång, som är dramatisk därför att den består i vissa handlingar; hvarje sundt drama är icke annat än de mänskliga lidelsernas naturhistoria … I filosofien har Spinoza varit den förste, som insett och med grunder bevisat denna sanning;
