Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
II.
Jag sållar snö öfver berg och sjö,
och granarna sucka i skogen;
på drifvornas fjun under skypaulun
blåsten vaggar mig trogen;
jag dundrets makt har i fjättrar lagt,
fast fängelsets mur han skakar,
men beredd i en blink vid min första vink
som spejare blixten vakar
och å böljande djup han styr min slup
fram öfver etervågor:
luftandarne hör jag i jublande kör
genom skimret af purpurlågor;
öfver isiga fjäll, öfver stalp och häll,
öfver öknar och haf vi simma;
förbi vår stam, glida där fram
solar ur kaosdimma,
och jag tvager mig ren, i strålande sken
från glänsande regnbågsstrimma.
