herr doktorn och domprosten höll sitt tal, deruti han, med förbigående af jul, påsk och pingst, kallade första maj för “hela svenska presterskapets högtid“, behagade högvördigste herr doktorn och biskopen fälla några tårar. Men orationens öfriga åhörare greto icke, ej heller skrattade de, utan iakttogo en berömlig allvarsamhet i uppsyn och åtbörder.
Skoldirektionen i Norrköping har på förslag till
teknologiska lärarebeställningen derstädes uppfört magistrarne
Juringius och Siljeström. Enligt reglementet eger stiftets
biskop att utnämna en af de två föreslagne. Huru biskop
Hedrén härvid kommer att bete sig, vet man naturligtvis
icke; men man vet hur profeten Mahomet förhöll sig vid
ett dylikt tillfälle. Profeten skulle göra en ridt till
paradiset, och hade anbud på en bevingad häst. Nej, sade
profeten, jag vill begagna min åsna. Och dervid blef det.
Herr biskop Hedrén är sjuk, och såsom det tros, af
en förkylning, den han ådragit sig under sina
söndagspromenader mellan Domkyrkan och Östgöta Bank. Så
fort herr biskopen tillfrisknar, vänta vi oss, att få på trycket
utgifven den vackra predikan, som herr biskopen under
dessa promenader säges hafva uttänkt, och hvilken lärer
afhandla texten “huruledes Kristus dref vexlarena ur
Templet“.
Domkapitlet i Linköping har, på biskop Hedréns
inrådan, förskaffat sig sal. erkebiskop Rosensteins porträtt.
Det kan beses i Domkapitlets sessionsrum och är, efter
kännares intyg, “likt ända till bestörtning“. Kopian,
liksom i lifstiden originalet, är öfversållad med den verldsliga
herrlighetens attributer, ordensband och kraschaner. Om
apostlarna Paulus och Petrus — eller endera, likagodt
hvilkendera — kunde uppstå ur sina grafvar och fingo se
en kristen prest så utstyrd, hvad menar ni de skulle säga?
Ingenting annat än: “Kors, så den der ser ut! Hvad är
det för en“?
En svensk prelat, som hade den seden att aldrig
offentligen visa sig, utan att vara fullt upp dekorerad med
biskopskors och ordensstjernor, brukade ofta gå ut för att
taga sig motion. Då han kom till en viss gård i staden,
der ett gungbräde fanns mellan två lindar, satte han sig