12
till slägternas bibehållande. Den bullrande musiken af trumpeter och dylikt hade ej samma verkan. Under musiken af en enkel och öm Romance, melankolisk och klagande genom ljudet af en basson, voro båda högst uppmärksamma och syntes alldeles tillslutna för alla andra intryck. Airen ça ira, som gafs efter Romancen, förändrade deras ställning och liksom tvingade dem att antaga dess glättiga takt, och då samma Air, efter andra pjeser emellanåt, för 3:dje gången spelades, blef honan alldeles utom sig, hoppade, smekade hanen med snabeln, lockade honom genom ändrade ställningar att svara mot hennes ömhet, skrek och tillkännagaf sitt begär; men på en gång, då hon såg sin möda vara förgäfves, återtog hon sin förra dansgång efter takten och syntes skamfull öfwer det som nyss händt. Vid ouverturen i Nina, då flöjten höres ensam, tycktes likväl hanen bli mindre liknöjd, men om han var för ung, eller musiken icke i riktig ordning gifven, eller om parning ej är att vänta i tama tillståndet, är ej lätt att afgöra; det kom icke till någon verklighet dem emellan.
Hufvudet är ganska olika hos den Indiska och Afrikanska. Den förra har det mera aflångt, med platt eller konkav panna; den sednare har rundare hufvud och pannan nästan konvex. Hos den Indiska är pannan och nacken längsefter delad i 2 kullriga delar, genom en intryckt djup fåra, i hvilken det starka nackbastet, som kommer från ryggkotornas tagg-utskott och som uppbär hufvudet, fäster sig. I denna fåra, nära främsta halskotan, är hufvudskålbenet så tunt att kornacken, eller den som styr djuret, plär med ett hvasst instrument, som här instickes i hjernan, hastigt döda Elefanten, då hans yra och raseri icke medgifva andra medel, att förekomma följderna af dess ostyrighet. Bensömmarna synas, äfven på unga hufvudskålar, blott till en del och otydligt. Sjelfva hufvudskålen är mycket större än hjernmassan till sitt utrymme fordrar; emedan benens yttre och inre skifvor äro åtskilda genom en mängd toma rum, delade i smärre celluler, hvilka genom föreningar med sinus frontales och näsan, samt med Eustachianska röret i svalget, få tillgång på luft. På samma sätt intränger luft emellan bentaflorna på hufvudskålsbenen hos Ugglor, som äfven ha stora runda hufvud. Härigenom minskas hufvudets tyngd och kan lättare uppbäras, än om alla benen varit täta och solida.
