Sida:En försvunnen värld 1924.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

12

erfarenheter. Mannen själv skulle jag aldrig älska utan den berömmelse han vunnit, ty den skulle kasta sin återglans på mig. Tänk på Richard Burton! Då jag läste hans hustrus levnadsteckning över honom, förstod jag så väl hennes kärlek. Och lady Stanley! Har ni någonsin läst det underbara sista kapitlet i boken hon skrivit om sin man? Se, det är män av det slaget, som en kvinna kunde dyrka av hela sin själ och dock bli större, inte mindre, på grund av sin kärlek — ärad av hela världen såsom en den där livar till ädla bragder.»

Hon var så vacker i sin hänförelse, att det inte var långt ifrån att jag flyttat vårt mellanhavande över på ett annat plan. Jag gjorde dock våld på mig och fortsatte tankeutbytet.

»Vi kunna ju inte alla vara en Stanley eller en Burton», sade jag. »Dessutom yppar sig inte något tillfälle därtill — jag har åtminstone inte råkat på något sådant. Gjorde jag det, skulle jag försöka.»

»Men vi omgivas ju av idel tillfällen. Det är någonting utmärkande för mannen av det slag jag menar, att han själv skapar sina tillfällen. Hjältedåd omgiva oss, väntande på att bli utförda. Det tillkommer männen att utföra dem, kvinnorna att belöna sådana män med sin kärlek. Tänk bara på den unge fransmannen, som i förra veckan steg upp i ballongen. Det blåste alldeles förfärligt, men enär det tillkännagivits, att han skulle stiga upp just då, ville han nödvändigt göra det. Vinden förde honom ett tusenfemhundra engelska mil på tjugofyra timmar och han föll ned mitt i Ryssland. Det är män av det slaget jag menar. Tänk på den kvinna han