Eldsvådor voro och äro dock icke dagliga tilldragelser. Stadsvakten, »korfvarne», hade en jämnare tjänstgöring i att föra fångar från fängelserna till polisen och domstolarna samt från dessa tillbaka. Det gjordes alltid till fots, och dessa transporter hörde till det dagliga gatulifvet i Stockholm. Stadsvakten hade sin kasern vid Tjärhofsgatan på Söder, den nu s. k. Sievertska kasernen. Den hade ett corps de garde (på stockholmska »kålegal») i rådhuset. I parad hade stadsvakten gevär med bajonett, annars endast huggare. Vanligen ledsagades en fånge af en ensam stadssoldat. Men gröfre brottslingar gingo mellan tvenne och voro stundom fängslade med handbojor. Någon gång äfven med fotbojor. Det var ingalunda alldeles sällsynt, att vakten mot tredskande fångar använde flata klingan.
Kvinnliga fångar fördes af särskilda stadstjänare, som officielt benämndes »separationskarlar», men på folkspråket kallades »paltar». Jag minnes dem obeväpnade, försedda endast med käpp.
Åkarne härskade på Stockholms gator, liksom roddargummorna på dess vatten. Droskorna voro
