Allt var taxeradt, regleradt och underkastadt
noggranna, till stor del ganska småaktiga stadganden.
Samhället åt, drack och klädde sig under skydd af
stadsfiskalen och hans underordnade »betjänte». Den
enda nödvändighetsvara, som ej underkastades taxa
utgjordes, vill jag minnas, af ved, hvilken vid
Kornhamn, Slottsbacken och flere hamnar såldes till högst
10 rdr rgs famnen för björk, och barrved i
förhållande därefter.
⁎
Sedan frukosten var intagen klockan nio, arbetades träget till klockan ett, då familjen åt middag. Denna bestod af två rätter, af hvilka soppan, oftast mjölkmat, förtärdes sist. På söndagsmiddagarne bestods vanligen oxstek och därpå köttsoppa. Alla eftermiddagar förtärdes kaffe med dopp klockan fyra. Klockan åtta åt man kvällsvard, vanligtvis bestående af gröt, stundom hafregryns, annars mjölgröt. Klockan nio gick man till sängs.
Från denna dagliga ordning gjordes undantag endast vid hälger och då gästabud kom i fråga, hvilket dock ej var synnerligt ofta. Middagsbjudningar kan jag alldeles icke påminna mig i 1830-talets handtverksfamiljer, men väl bjudningar på kaffe, då gästerna infunno sig klockan fyra och genast trakterades med den efterlängtade drycken.
Redan klockan sex intogs då en lätt måltid af kallmat, den ursprungliga sexan, hvilken icke lade hinder för den egentliga, af varma rätter bestående aftonvarden klockan åtta eller nio.
