Hoppa till innehållet

Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/32

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
24
UTOMHUS.


Otter, hvilken afled 1834. Ända till dess huset på 1870-talet refs för att lämna plats åt Skandinaviska bankens byggnad, satt på muren åt Västerlånggatan bilden af en dufva i sten. Åt gränden fanns ett annat exemplar samt inne i det ena källarrummet en tredje sådan fågel.

⁎              ⁎

Guldsmeden Jonas Lindberg hade sin försäljningsbod först mellan Tyska Brinken och Järntorget, med ett utbyggdt fönster, sådant som då började komma i mod. Öfver det utbyggda fönstret satt en förgylld kula eller, som butikägaren själf skref, en »förkyld kulla». Boden flyttades sedan till n:r 83 Järntorget, men var på båda ställena mest bekant för att ägaren flera gånger stod till rätta för att ha köpt stulet gods. »Silfver-Jan» uppträdde äfven som nationalekonomisk skriftställare och gaf ut en bok, kallad Finance-Spegel, »i hvilken Svenska folket kunde se (n. b. om det vill) huru genom 147 utländska varuartiklar Sverige, blott på ett enda år, förlorade i arbetsförtjänst öfver tre millioner riksdaler banko».

Den mångfrestande guldsmeden förevisade också ett Hydro-Oxygen-Microscope, som, enligt hvad han tillkännagaf, förstorade fem hundra tusen gånger och som han hyrt in i Bergstrahlska huset, hvilket lyste med åtskilliga »schene Rariteten».

⁎              ⁎

Huset n:r 54, hvilket ägdes af bleckslagaränkan Beata Jäger, utmärkte sig genom en hvarje år