Samtidigt med denna marknad på Skeppsbron
ägde en annan, dock mycket obetydligare, rum på
Munkbron, bestående af frukt och i synnerhet gurkor,
mest västeråsgurkor, hvilka utbjödos i stora såar och
tunnor, som voro uppradade framför Kirsteinska
arfvingarnes hus. Vid hvarje marknads öppnande
påmindes hvar och en af stadsfiskalen »att handla
redligt, utan falskhet och flärd, med rätt mål och vikt».
Allt buller, oväsen och slagsmål voro strängeligen
förbjudna och bestraffades såsom brott mot
marknadsfriden, allt i öfverensstämmelse med bruket i
småstäderna.
⁎
Slädpartier voro mycket vanliga, då väglaget och väderleken därtill uppmuntrade. År 1836 i februari försiggick ett kungligt slädparti som lät mycket tala om sig och hvilket afslutades med supé och bal på Haga för 150 personer. Enskilda sådana partier åtföljdes vanligen af dans och supé, än hos mamsell Björklund på Lilla Sällskapet i Petersenska huset vid Munkbron, än på Hôtel Turc eller Norra slaktarhuskällaren på Blasieholmen, än på Franska värdshuset på Djurgården eller på Blå Porten.
Skridskopartier hörde man däremot icke talas om, men väl om kappkörningar på Norra Brunnsviken och därtill hörande fester på Stallmästargården. Kälkbacksåkning på de s. k. Montagnes russes å Djurgården var en tid ett mycket omtyckt nöje, men kälkpartier i staden sågos med oblida ögon af polisen. Om inga skridskopartier afhördes, åkte dock den manliga ungdomen skridskor på Mälaren, i synnerhet
