Sida:En gammal stockholmares minnen Del 2.djvu/90

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
82
GÖTEBORG FÖR FEMTIO ÅR SEDAN.


och konstnärer, statsmän och författare, hvilka alla ville göra Hedlunds personliga bekantskap och som, när bekantskapen var gjord, trifdes så hjärtinnerligt godt i hans och hans familjs sällskap.

Tidningen hade, ett par årtionden före Hedlunds ankomst till Göteborg, grundats af Måns Prytz, men var då ej af mycken betydenhet. Af vida större vikt var den på 1850-talet, då Hedlund stod i spetsen för bladet, men Prytz ännu deltog i redaktionen och var en af delägarne i »Handelstidningens aktiebolag», som bestod af honom, Hedlund och C. J. Lindskog. Den sist nämnde var både såsom redaktionsmedlem och ledare af tidningens ekonomi en för Hedlund ganska viktig person.

Redaktionen bestod äfven för öfrigt af kunniga och talangfulla män, såsom J. Philipson, A. Berg och G. Ågren samt, främst bland dem, Viktor Rydberg. Den sistnämnde var dock i senare delen af femtiotalet icke synnerligt mycket känd i Göteborg, ehuru han redan 1855 inträdt i Handelstidningens redaktion och sedan hos åtminstone en del af allmänheten väckt uppmärksamhet med den i tidningens följetong intagna romanen »Fribytaren på Östersjön».

Rydberg tillhörde i umgänget en trängre krets af unga litteratörer, som satte hans förmåga högt och värderade hans personliga egenskaper, men icke mycket bidrogo till att göra honom känd i det offentliga.

Jag såg honom sällan på den tiden, ehuru gemensamma vänner ofta talade om honom, och fastän i synnerhet Hedlund aldrig tröttnade att prisa hans ovanliga förmåga.