inrättningar med kakelugnar och dylik onödig möda, skal man kunna swara för deras trefnad. Den enfaldiga och okonstlade naturen begabbar ofta synligtwis alt wårt bråk, och wi hinna ej til ändamålet af wår önskan, förr än wi gå tilbaka och antaga des Reglor. Hönshuset bör få sit rum på et någorlunda dragfritt ställe; det måste förses med god fyllning både ofwan på taket och under golfwet, med täta fönster, som ej äro för små, och måsas wäl, at det blir dragfritt. At hönsen wärma sig för öfrigt sjelfwe, ser man på den warma rök som stiger fram, då hönshus-dörren öpnas. När man då dagligen renar huset och deras hoar, sandar flitigt hos dem, samt blandar litet sönderstött kalkband i röran, börja de at wärpa i god tid; hälst om de i wackert wäder slippa ut, at få taga frisk luft. Det bör äfwen wara en spjälgrind innan för dörren, at man wid mindre köld kan få öpna den yttre och skaffa dem någon förfriskning.
Man måste ingalunda samla äggen tilhopa i hönshuset, som skadas snart af den starka och qwalmiga wärman; om deras bewarande öfwer wintern är mycket skrifwit och försökt, dock har man ej funnit sig bättre wid någon medel än detta.
Man sätter alla konster å sido, och sedan man skirt äggen emot dagen, men ingalunda emot ljus, som är deras wissa förderf, förwarar man dem uti öpna askar eller lådor til 2 a 3 tjog i hwardera. Dessa stå i swalt rum til des frosten börjar komma, då sätter man dem in uti et köksskåp, derest de säkert äro befriade ifrån frost, så framt köket ej är desto kallare; men förut skiras de emot dagen, och om något ej skulle wara aldeles klart, skiljer man
