öfweralt, skulle aldrig tjernsurt, mögligt, ostigt, hårigt eller härskt smör någonsin plåga hushållare. De stora och til öfwerflöd istoppade saltkornen, som befinnes uti en stor del salu smör, under föregifwande at hålla smöret friskt, är sanfärdigt bewis på en lat sköterska; och en kokerska, som förstår sin sak, tycker olika wäl om det smöret, som under skirningen til sista droppen liknar en klar olja, och det som förlorat sig til hälften uti mjölkskum och stora saltkorn, hwilka utom des bortdraga sötman och den behagliga smaken derifrån.
En liten ärhindran, om får-mjölkens nytta på landet.
De landthushållare, som hafwa tilräckligt af Får, kunde om sommarn öka sit smörförråd, om de nytjade fårmjölken i stället för komjölken til kokning. Et stop fårmjölk gör dertil samma dryga, som twå kannor komjölk; den är söt och mustig, som en grädda, och tål utspädas med nog watten, innan den förlorar något af sin ljufliga smak. En crem af fårmjölk kokad, är bättre, än en af söt grädda. Af en kanna fårmjölk och twå kannor nysilad komjölk, kan göras den bästa ost man wil äta. Det är underligt, at hushållare på de fleste orter försumma denna förmånliga nyttan af sina Får, som på intet sätt lida derwid, hwarken på ullens, eller lambens wägnar; de följa modern hela dagen, kunna således umbära henne den korta natten, och skilnaden om aftnarna går så fort då de äro tilwande, at hwar skare går i sina hus, de gamla i sit och de unga i sit, som äro så indelte at dörrarna äro brede wid hwarandra. Pigan eller
