16
halföppen mund messa den svenska vocalserien aeiouyåäö. Kort och godt: det var någon, som tjöt dernere, och denne någon var ingen annan än min vän Anton, som mötte mig med tårar i ögonen och en ruinerad dansmästare i handen.
Jag får upplysa, att min vän Anton var en fyraårig medborgare och son till värden i huset. Min vänskap förvärfvade han en gång, då jag såg honom skratta min värds hushållerska midt i ansigtet, emedan hon försökte att skrämma honom för busen. Antons tillgifvenhet för mig berodde deremot på helt andra omständigheter. Den väcktes först af en karamell, stegrades sedan betydligt med ett par äpplen och hann ändtligen sin culminationspunkt genom en dansmästare af papp. Denne hade jag med egen hand tillklippt, målat honom med alla regnbågens färger, gifvit honom namnet Piruettenfelt, samt så inrättat honom, att han sprattlade med benen, då man ryckte på en dem emellan nedhängande tråd. Alltsedan voro Anton och jag de såtaste vänner i verlden; och uppstod någon oenighet oss emellan, så bilades den lätt med russin och mandlar, och rörde för öfrigt aldrig något vigtigare ämne, än mensklighetens förpligtelse att hålla sig ren om näsan, den Anton
