Sjutton dj—! — utropade åldermannen.
Min Gud! — utropade hans fru.
Låtom oss förstå hvarandra, mitt herrskap! — sade jag, sedan jag betänksamt torkat mig om munnen. — Jag, för min del, tycker nog, i likhet med alla andra karlar, att qvinnan är den vackraste; men jag misstänker, att det är könsdriften, som besticker mitt omdöme till hennes fördel. Ser jag mig omkring i naturen och betraktar de så kallade djuren, så finner jag hannen ofta vackrare än honan. Tuppen t. ex. visar sig vackrare än hönan, lejonet vackrare än lejoninnan. Deremot träffar jag aldrig honan vackrare än hannen. Månne menniskan, skapelsens slutsten och mästerstycke, kan vara ett undantag från skapelsens allmänna lag? Svar: nej! Således måste mannen vara vackrare än qvinnan, eller åtminstone lika så vacker, som hon. Qvod erat demonstrandum.
Hm ! — sade åldermannen.
Men hans fru fnös tre gånger, fattade derpå ett par tallrickar, kringbjöd dem och sade med hvass röst: behagar den skönare delen af menniskoslägtet äta mandelbakelser med krusbärssylt?
Omsider tog måltiden slut och vi reste oss upp från bordet. Derefter utdelade åldermannen sina hus-
