Sida:En liten lustresa.djvu/84

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

78

faderliga befallningar. Till sina söner sade han: pojkar! bären ett par vinbuteljer, ett par glas och en korkskruf till lilla bersåen derborta. Der skola P. och jag slå oss ned tills vidare. Sedan skolen j bära mat och dryck till drängen samt tillse, att han sköter hästarna försvarligt. När detta är undangjordt, kunnen j råda eder sjelfva. Förmod­ligen tagen j du edra metspön och försöken er lycka med fiskarna i strömmen  Och hvarför icke? Nog låter det tänka sig, att en och annan bland dem är så dum, att han nappar på kroken. — Till sin fru sade åldermannen: du, min gumma! skall skicka en hederlig köttportion till drängen; ej heller får du pruta på hans andel i ölet och bränvinet. Sedan må du packa in öfverlefvorna efter måltiden och sedan — för att sätta kronan på verket — taga ditt kaffé, om du kan skaffa dig tillträde till någon spisel att koka det i. — Kaffé — utropade han och vände sig till mig — kunna qvinfolken ej vara utan. Nej, ta mej sjut­ton dj—! de det kunna.

Min lilla, snälla, goda, hyggliga gubbe! — sade frun med en ton, hvari den rådande sötman ej alldeles kunnat kufva besk- och syrligheten.

Hvad befalls? frågade åldermannen.