Jag menar bara — sade frun med oförändrad ton — att du skulle kunna bortlägga de der sjutton, hvilka du så ofta begagnar. Dock icke straxt och på en gång — himlen bevare mig från ett sådant yrkande! Man har ju exempel på, att stora och hastiga afbrott i gamla vanor vållat helsans förlust — utan piano och småningom. Du kan i morgon t. ex. använda sexton, i öfvermorgon femton, dagen derpå fjorton o. s. v. På det sättet minskas antalet för hvarje dag, och innom kort tid har ditt svärjande alldeles upp hört. Hvad jag då skall bli glad —
Tyst qvinna! — svarade åldermannen.
lian och jag begåfvo oss sedan till »lilla bersåen» och der mådde vi förträffligt. Inga djupsinniga tankar besvärade oss; ty matsmältningen är en sträng tullfiskal, som utan barmherlighet confiskcrar dylikt contraband. Ej heller gjorde obehagliga fantasier oss något mehn ; ty ur vinglaset sväljde vi frön till idel angenäma. På själarna gick således ingen nöd, ännu mindre på kropparna. Dessa lågo sträckta i gräset och kunde lata sig ad libitum. Alarna höllo sina gröna parasoller öfver dem; friska, med blomsterdoft kryddade vindar uppvaktade deras näsor, och Motalaströmmens sorl smekte musikaliskt deras öron.
