Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/111

From Wikisource
Jump to navigation Jump to search
Den här sidan har korrekturlästs
1833.]103
köttdiet.

karlarne, voro utmärkt vackra, och deras fina, röda hy var en bild af helsan. Utom ”toldos” funnos tre landtgårdar, en bebodd af befälhafvaren och de två andra af spanjorer, som höllo små bodar.

Här fingo vi tillfälle att köpa något torrt bröd. Jag hade nu lefvat några dagar utan att smaka något annat än kött, och ehuru jag icke alls var missbelåten med denna nya lefnadsordning, tror jag likväl att den endast skulle hafva varit lämplig för mig i förening med stark kroppsrörelse. Jag har hört att sjuklingar i England, som man föreskrifvit att uteslutande hålla sig till köttdiet, knappast varit i stånd att stå ut dermed, äfven med hoppet om att de derigenom skulle kunna förlänga sitt lif. Gauchon på Pampas smakar likväl under flera månader ingenting annat än oxkött; men såsom jag märker, äta de en myckenhet fett, hvilket har en mindre animalisk natur; och de hysa en särskilt motvilja för magert kött, såsom af agutis. Dr. Richardson har äfven anmärkt i sin nordamerikanska fauna: ”att när man en lång tid lefvat på endast magert kött, får man ett sådant begär efter fett, att man kan förtära en stor mängd rent och till och med oljartadt fett utan att känna äckel”. Detta synes mig vara ett egendomligt fysiologiskt faktum. Det är sannolikt deras köttdiet som gör att gauchos, likt andra köttätande djur, länge kunna undvara föda. Sålunda berättade man mig att vid Tandil några trupper frivilligt förföljde en trupp indianer i tre dagars tid, utan att äta eller dricka.

Vi sågo i bodarne många artiklar, såsom hästtäcken, bälten och strumpeband, väfda af indianska qvinnor. Mönstren voro mycket vackra och färgerna lysande. Strumpebanden voro så väl arbetade, att en engelsk köpman i Buenos Aires påstod att de måste hafva blifvit tillverkade i England, till dess han fann att tofsarne hade blifvit fästade med klufna senor.

Den 18 september. — Vi hade denna dagen en mycket lång ridt. Vid den tolfte postan, hvilken ligger en dryg mil söder om Rio Salado, kommo vi till den första estancian med boskap och hvita qvinnor. Derefter måste vi fara flera mil genom en trakt, som stod under vatten, hvilket nådde hästarne öfver knäen. Derigenom att vi lade stigbyglorna korsvis och redo på arabernas sätt med knäen dragna uppåt, lyckades vi hålla oss temligen torrskodda. Det var nästan mörkt när vi anlände till Salado. Strömmen var djup och omkring sextio alnar bred. Om sommaren blir dess bädd likväl nästan torr och det återstående obetydliga vattnet nästan lika salt som hafvets. Vi sofvo på en af Rosas stora landtgårdar. Den var befästad och af sådant omfång, att jag vid ankomsten i mörkret tyckte den var en stad och en fästning. Om morgonen