Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/237

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
1834.]229
grufvor.

jag på huru någon bergskedja kunnat lemna materialier till sådana ofantliga massor och icke blifvit helt och hållet utplånad. Vi få nu icke vända om undret och tvifla på huruvida den allsmäktiga tiden förmår söndermala berg till grus och slam, äfven sjelfva den jättelika Cordilleran.

Andernas utseende var helt olika mot hvad jag hade väntat mig det. Den undre snölinien var naturligtvis vågrät och med denna tycktes kedjans jemna toppar äfven vara alldeles parallela. Endast på långa afstånd utvisade en grupp af spetsar eller en enstaka kägla, hvarest en vulkan hade funnits eller nu finnes. Till följe häraf liknade bergskedjan en stor, sammanhängande mur, öfver hvilken här och der ett torn reste sig, och som bildade ett fullkomligt stängsel för landet.

Nästan öfverallt hade berget blifvit borradt vid försöken att få reda på guldgrufvor; också har grufletnings-raseriet knappast lemnat en fläck i Chile oundersökt. Jag tillbragte qvällen såsom förut, samspråkande kring elden med mina följeslagare. Chiles guasos, hvilka motsvara Pampas’ gauchos, äro likväl ett helt annat slags varelser än dessa. Chile är det mer civiliserade af de begge länderna och invånarne hafva följaktligen förlorat mycket af egendomligheten i sin karakter. Rangåtskilnader äro vida mer markerade; guason anser ingalunda alla menniskor som sina likar och jag blef helt förvånad att finna det mina följeslagare icke ville äta på samma gång som jag. Denna känsla af bristande jemlikhet är den nödvändiga följden af en förmögenhets-aristokrati. Man säger att några af de större godsegarne ega från nittio till hundraåttio tusen riksdaler om året; en olikhet i förmögenhet som jag tror att man icke träffar i något af de boskapsuppfödande landskapen öster om Anderna. En resande finner icke här den obegränsade gästfrihet, som försmår all betalning, men som likväl erbjudes så välvilligt, att man ej kan hysa några betänkligheter vid att antaga den. Nästan hvarje hus i Chile emottager den resande öfver natten, men man väntar att en obetydlighet lemnas om morgonen; till och med en rik person vägrar icke att emottaga ett par riksdaler. Ehuru gauchon kan råka vara en lönnmördare, är han dock en herreman; guason är i några afseenden bättre, men på samma gång en vanlig, simpel karl. Ehuru de hafva ungefär enahanda sysselsättning, äro begge olika hvarandra både till sedvanor och klädedrägt, och hvarderas egenheter äro allmänna i deras särskilta länder. Gauchon tyckes utgöra en del af sin häst och föraktar all ansträngning, utom då han sitter på dennes rygg, hvaremot man kan lega guason som jordbruksarbetare. Den förre lefver helt och hållet af kött, den senare nästan