uteslutande af växtföda. Man får här i Chile icke se Pampasländernas pittoreska drägt, de hvita stöflorna, vidbyxorna och den skarlakansfärgade chilipan. Här skyddas vanligen byxorna af svarta och gröna stickade damasker. Ponchon är likväl gemensam för båda. Guasons förnämsta stolthet ligger i hans sporrar, hvilka äro orimligt stora. Jag mätte en som hade sex tums diameter i klingan, hvilken bestod af inemot trettio tänder. Stigbyglarne äro i samma skala och bestå af ett fyrkantigt, utskuret trästycke, hvilket är urholkadt och likväl väger tre till fyra marker. Guason är kanske ännu mera förfaren med lasson än gauchon; men till följe af landets natur känner han icke bruket af bolas.
Den 18 augusti. — Vi stego ned för berget och redo förbi några små, täcka ställen med bäckar och vackra träd. Sedan jag tillbragt natten vid samma hacienda som förut, redo vi under de begge följande dagarne upp för dalen och färdades genom Quillota, som mera liknar en samling trädskolor, än en stad. Fruktträdgårdarne voro vackra och framvisade en enda massa persikoblommor. Jag såg äfven dadelpalmen på ett eller ett par ställen. Det är ett mycket ståtligt träd och jag skulle föreställa mig att en grupp af dem i deras inhemska asiatiska eller afrikanska öknar måste vara präktig. Vi foro äfven genom San Felipe, en vacker stad med enstaka liggande hus liksom Quillota. Dalen utbreder sig åt detta håll till en af dessa stora vikar eller slätter, hvilka sträcka sig intill Cordillerans fot och förut blifvit omtalade såsom ett så egendomligt drag i det chilenska landskapet. Om qvällen anlände vi till Jajuels grufvor, hvilka ligga i en skölgång på sidan om den stora bergskedjan. Jag stannade här i flera dagar. Min värd, grufvans öfveruppsyningsman, var en slug, men temligen okunnig grufarbetare från Cornwales. Han hade gift sig med ett spanskt fruntimmer och tänkte icke på att fara hem igen; men hans beundran för grufvorna i Corwales förblef obegränsad. Ibland många andra frågor, som han gjorde mig, var ”Nu sedan Georg Rex är död, huru många flera af Rex-familjen finnas qvar i lifvet?” Denne Rex måste helt säkert hafva varit en slägting till den stora författaren Finis, som skref alla böcker!
De härvarande grufvorna äro koppargrufvor och all malmen utskeppas till Swansea för att smältas. Till följe häraf hafva grufvorna ett mycket stillfärdigt utseende i jemförelse med de engelska; ty här störa icke rök, smältugnar eller stora ångmaskiner de kringliggande bergens enslighet.
Styrelsen i Chile eller rättare den gamla spanska lagen uppmuntrar på allt sätt och vis grufletandet. Upptäckaren får upptaga en grufva på hvilken mark som helst, emot att han erlägger
