kunnat åstadkomma. Emedan blåsten satte träden i rörelse, kände jag i skogen endast jorden darra, men såg ingen annan verkan. Kapten Fitz Roy och några officerare voro i staden under stöten och der var företeelsen mera slående. Ty ehuru husen icke instörtade, emedan de äro uppförda af träd, skakades de våldsamt och plankorna knakade och brakade mot hvarandra. Folket sprang ut på gatan under den största förfäran. Det är sådana omständigheter, som framkalla den djupa förskräckelse för jordbäfningar, hvilken erfares af alla dem, som sålunda hafva sett så väl som känt deras verkningar. I skogen var företeelsen i hög grad intressant, men ingalunda fasaväckande. Tidvattnet erfor en egen inverkan af jordskalfvet. Den stora stöten inträffade, när det var ebb, och en gumma, som var på stranden, berättade mig, att vattnet rann mycket snabt, men icke i stora vågor, upp till högvattenmärket och derefter lika hastigt tillbaka till sin vanliga höjd igen, hvilket man äfven tydligt kunde se af den våta sandranden. Denna samma slags snabba, men lugna rörelse hos tidvattnet, egde för få år sedan rum i Chiloe under en svag jordbäfning och åstadkom mycken onödig skrämsel. Under aftonens lopp kändes flera svaga jordstötar, hvilka tycktes åstadkomma de mest invecklade strömningar i hamnen och åtskilliga af ansenlig styrka.
Den 4 mars. — Vi löpte in i Concepcions hamn. Under det att fartyget kryssade upp till ankarplatsen, landade jag på ön Quiriquina. Landtgodsets förvaltare red hastigt ned för att berätta mig den förfärliga nyheten om jordbäfningen den 20 februari; att icke ett enda hus fans qvar i Concepcion eller Talcahuano (hamnen), att sjuttio byar voro förstörda, och att en stor våg nästan hade bortsköljt spillrorna af Talcahuano. Jag såg snart öfverflödiga bevis på denna senare uppgift, i det hela kusten var öfverströdd med timmer och husgeråd, liksom om tusen fartyg hade lidit skeppsbrott. Utom stolar, bord, bokhyllor o. s. v. i stor mängd, lågo der åtskilliga hustak, hvilka bortflyttats nästan hela. Magasinerna i Talcahuano hade blifvit söndersprängda och stora balar med bomull, yerba och andra värdefulla varor lågo kringströdda på stränderna. Under min vandring kring ön såg jag talrika klippstycken, som, att sluta af de hafsdjur, hvilka hängde fast vid dem, synbarligen måste hafva legat i djupt vatten och sedan blifvit kastade högt upp på stranden. Ett af dessa var sex fot långt, tre fot bredt och två fot tjockt.
Äfven sjelfva ön utvisade jordskalfvets öfverväldigande kraft, lika tydligt som stranden den påföljande stora vågens. Marken var på många ställen remnad i linier, som löpte i norr och söder, hvilka kanske förorsakats deraf, att denna smala ös parallela och
